Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Konstnärernas villkor

CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v), 1998-06-04 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Konstnärernas villkor behöver för-

bättras. Vänsterpartiet delar regeringens uppfattning

att konstnärernas försörjning måste baseras på utfört

arbete, vilket också övriga talare här har hållit med

om.

Därför måste vi komma till rätta med de struktu-

rella problemen och med den överetablering av

konstnärer som finns på arbetsmarknaden. Det är

tydligt att det finns en motsättning mellan arbets-

marknadspolitikens mål om ambitionen om antalet

sysselsatta och kulturpolitikens mål om mångfald,

förnyelse, oberoende ställning och kvalitet inom kul-

turlivet.

Propositionens stödåtgärder är lovvärda. De är

också ett steg i rätt riktning. Arbetsmarknadsutskottet

och kulturutskottet har också haft en gemensam hea-

ring om utredningen Arbete åt konstnärer som ligger

till grund för propositionen. Det är definitivt ett steg i

rätt riktning, anser jag.

Kulturarbetaren står aldrig sysslolös. Däremot är

en kulturarbetare ofta inkomstlös på grund av att

efterfrågan på hans eller hennes verk stadigt har

minskat med den försämrade ekonomi som finns i

samhället i stort och den depression som också finns

på grund av arbetslöshet och maktlöshet hos våra

invånare.

Dåliga ekonomiska förutsättningar i kommuner,

stat och landsting har ju försämrat den offentliga

upphandlingen av kultur. En av de viktigaste insatser-

na för en levande kultur, för demokrati och för konst-

närerna som grupp är just att förbättra främst kommu-

nernas ekonomi. Det ger ju möjligheter för skolor,

förskolor, äldrevård m.fl. att satsa på kultur och

främja individen och samhället i stort. Forskning har

visat att vi mår bra av kultur.

Kultur är en källa till att söka en identitet. Kultur

stimulerar den demokratiska utvecklingen och ger

möjlighet för fler att uttrycka sig och använda sin

yttrandefrihet oavsett vilken kommunikationsmetod

som man använder. Tal, skrift, bild, rörelse, lukt,

smak - allt kan användas för att uttrycka sig och

kommunicera.

Inom kulturen ställs frågan: Varför ser samhället

ut som det gör? Hur och varför? Om vi ser kan vi

förstå. Vi kan också göra någonting åt problemen. Vi

kan förändra. Den stora utmaningen är därför att se

och att handla.

Det som genomsyrar politiken i dag är i stort sett

budgetnedskärningar, krav på större individuellt,

lokalt deltagande och ansvar samtidigt som vi påver-

kas av marknadens krafter och måste ta hänsyn till

dem.

För att förändra detta mönster kan vi använda

kultur som ett verktyg, en drivkraft i utvecklingen i

integrationen mot ett mer rättvist och demokratiskt

samhälle med en rättvisare fördelning när det gäller

tid, makt, resurser och ekonomi.

Kultur skänker tanken flykt, ger röst åt hoppet och

kraft att förändra. Det tror jag att alla som värnar

kulturen i grunden är rätt så överens om.

Den här propositionen, liksom en del andra pro-

positioner som har kommit den senaste tiden, är ut-

formade på det viset att regeringen återkommer i

budgeten med de skarpa förslagen om hur pengarna i

detalj skall fördelas mellan olika verksamhetsområ-

den. Vi får hoppas att ramen blir större än planerat

och inte i enlighet med den hotbild som finns. Det är

en hotbild som med en borgerlig regering kan göra

ramen på kulturområdet mindre. Det skulle innebära

att satsningar på just kulturområdet skulle kunna

frysas inne.

Vänsterpartiet har en ram på kulturområdet som är

250 miljoner större än nuvarande regerings ram. Vi

har en ram som är drygt 700 miljoner större än det

parti som har minst utrymme till kultur, Moderaterna,

så höger eller vänster spelar faktiskt roll i valet om

man skall satsa på kultur eller inte.

Vänsterpartiet har till betänkandet fogat nio reser-

vationer. Alla innebär givetvis förbättringar. Jag hop-

pas att regeringen också tar till sig alla de förslag som

vi har lagt fram.

Innan jag går in på dem vill jag först bara nämna

något om Vänsterpartiets småföretagarpolitik. Det är

med anledning av att moderaterna också tog upp just

den frågan.

Många kulturarbetare är just småföretagare.

Vänsterpartiet vill förenkla för småföretagare i deras

yrkesutövning. Vi har därför i andra sammanhang lagt

fram följande förslag.

Företag med max tio anställda behöver inte betala

sjuklön. Vi vill förändra utlåningspolicyn hos banker-

na för att underlätta lån för småföretagare. Vi vill

införa ett statligt räntestöd vid investeringar för före-

tag med mindre än 50 anställda. Vi vill stärka det

kvinnliga företagandet genom ett nationellt resur-

scentrum för kvinnligt företagande. Vi vill öka efter-

frågan på varor och tjänster genom att förbättra kom-

munernas och landstingens ekonomier. Inga egenav-

gifter på de första intjänade 40 000 kronorna skall

man behöva betala. Vi vill slopa arbetsgivarinträdet

för företag med mindre än fem anställda. Vi vill gene-

rellt ha lägre arbetsgivaravgifter. Man kan säga att

Vänsterpartiets småföretagarpolitik värnar också

kulturarbetarna.

Herr talman! I reservation 5 lyfter vi fram biblio-

tekens roll som utställningslokal. Vi anser att det är

viktigt att biblioteken arbetar med att nå nya publik-

grupper. Ett sätt att göra det är att använda bibliote-

ken som utställningslokal. Många bibliotek har redan

i dag utställningslokaler. Det finns bibliotek som

också fungerar som museum. Därför skulle man kun-

na utveckla just biblioteken till att innehålla många

olika former av kultur.

Vi tycker att biblioteken bör stimuleras, och vi har

därför föreslagit att även bibliotek som bedriver ut-

ställningsverksamhet skall få möjlighet att söka verk-

samhetsbidrag för film och formkonst.

I reservation 7 säger vi att fonogramersättning

skall införas. Vi delar alltså regeringens uppfattning.

Men vi vill att den skall utvidgas till att innefatta

samtliga bibliotek som omfattas av bibliotekslagen.

Reservation 10 handlar om en tredje anställnings-

form till teatern. Vi anser att det är ett mycket lovvärt

initiativ. Men vi anser att försöksperioden skall utökas

från ett och ett halvt år till tre.

I reservation 11 säger vi också att den tredje an-

ställningsformen efter positiv utgång även bör innefat-

ta andra konstformer.

I reservation 21 tar vi upp ett förslag om inrättan-

de av regionala konstnärsråd.

I reservation 26 lyfter vi fram amatörkulturen och

möjligheterna till egna initiativ och samverkan med

professionella utövare så att samverkansformerna

skall kunna utvecklas och fördjupas mellan amatör-

kulturlivet och de etablerade tonsättarna och dramati-

kerna.

I reservation 27 lyfter vi fram invandrarnas situa-

tion och möjligheter att förstå det svenska samhällets

struktur. Vi vill ge stöd och hjälp till dem att kunna

bilda föreningar. Det är viktigt att invandrare ges

möjlighet att verka på lika villkor som svenskar i

kulturlivet.

Jag vill också avslutningsvis, herr talman, beröra

reservation 15 från Miljöpartiet och Centern. På det

avslutande justeringssammanträdet bildades det en

majoritet för att även studieförbunden och folkpar-

kernas förmedlingsverksamhet skall omfattas av den

nya stödformen för förmedlingsverksamhet. Den här

majoriteten hade bildats i utskottet utan förslag eller

medverkan från vår sida.

Reservanterna anför att de inte vill medverka, in-

nan det är klargjort hur stora resurser som skall ställas

till verksamhetens förfogande, till att nu besluta om

huruvida stödet till förmedlingsverksamheten skall

omfattas av fler.

Jag vill med anledning av det här säga så här: Vi

förbehåller oss rätten att i budgetpropositionen när

prislapparna skall fastställas på förslagen i det här

betänkandet göra våra avvägningar och prioriteringar

och driva igenom vår uppfattning om fördelningen om

den inte överensstämmer med regeringens.

Det handlar inte enbart om förmedlingsverksam-

heten i enlighet med reservation 15, utan om allt i det

här betänkandet. Det här betänkandet är, som de flesta

andra som har lagts fram, fyllt av förslag utan pri-

slapp. Det är också på flera punkter än den här som

utskottet vill gå längre än regeringen bl.a. vad gäller

dansares yrkesbyte och dokumentation av svenska

konstverk på film och rådgivning om sådan konst. Vi

vill också ha ett nationellt centrum för folkmusik.

Alla förslag är bra. Men nu är det upp till rege-

ringen att anslå medel så att det som utskottet vill går

att genomföra på ett bra sätt. Annars har man faktiskt

ingen majoritet för sina förslag. Så enkelt är det.

Vi i Vänsterpartiet står bakom samtliga våra re-

servationer som vi har lagt fram i utskottet. Men en-

ligt min bedömning finns det ingen anledning att i dag

yrka och votera på någon av dem. Vi återkommer i

och med budgetbehandlingen i höst.

Jag hoppas och önskar att alla som värnar kulturen

får en skön och varm sommar. För er andra kan det

gärna regna.

(forts.)

Ajournering

Kammaren beslutade kl. 17.58 att ajournera för-

handlingarna till kl. 19.00 för middagsuppehåll.

Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00.

Debatten

Hämtad sida: 26

26 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v): Konstnärernas villkor (1998-06-04) — PRESS0