Herr talman! I jordbruksutskottets betänkande
nr 22 behandlas regeringens proposition om stöd
till ekologisk odling och till trädgårdsnäringen samt
frågan om kravet på betestvång för mjölkkor och
ett antal motioner väckta under den allmänna
motionstiden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla
punkter utom på en. Den punkten gäller
regeringens förslag om att det tidigare anslaget
beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare som
drabbats av avregleringen, omställningen, skulle
utvidgas till att tillämpas även avseende skuldsatta
trädgårdsföretagare.
Oppositionen -- bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och nydemokrater -- röstade
emellertid bort anslaget vid ett tidigare plenum här
under våren. Regeringssidan, som ansåg
regeringens förslag välmotiverat, har därför nu inte
kunnat tillstyrka regeringsförslaget. Vi förutsätter
dock att regeringen i lämpligt sammanhang
återkommer till riksdagen med förslag om att det
vid behov skall vara möjligt att ge stöd till
skuldsatta trädgårdsföretagare.
Herr talman! Då det gäller frågan om ekologisk
odling finner utskottet flera skäl som talar för att
den ekologiskt odlade arealen nu bör öka. Detta
ligger väl i linje med tidigare fattade beslut om
miljömålet. Och kan då konsumentintresset bli
något större, blir det mer än en liten
nischproduktion.
Det finns goda förutsättningar för ekologisk
produktion i landet. Möjligheterna till ökad
avsättning av produkterna såväl inom som utom
landet synes nu också bli större.
Förhandlingarna om ett svenskt EU-medlemskap,
vilka nu avslutats, gav också ett resultat som bör
innebära goda möjligheter till en ökad ekologiskt
odlad areal i landet. Sverige får tillgång till EG:s
stöd till ekologisk odling och miljövänliga
produktionsmetoder under förutsättning att det blir
en svensk medfinansiering.
Dock måste det framhållas att den ekologiska
odlingens omfattning och lönsamhet framöver i helt
avgörande grad främst är beroende av efterfrågan
på marknaden.
En överproduktion på området skulle snabbt leda
till sänkta priser och därmed till olönsamhet, med
negativa konsekvenser för många seriöst satsande
odlare.
Utskottet har trots detta satt upp målet att 10 % av
landets odlade areal år 2000 bör kunna vara
ekologiskt odlad. Regeringens förslag, som
tillstyrks, innebär att den ekologiska odlingen
utöver nuvarande anslag för marknadsföring m.m.
tilldelas 2 miljoner kronor budgetåret 1994/95 för
information och marknadsföring. Därutöver
anvisas 8 miljoner kronor till särskilt arealbidrag
för budgetåret 1994/95. Därmed avstyrks
motionsyrkandena.
Reservation nr 2, vari kds föreslår att ekologisk
odling bör få påbörjas på omställd mark med 1994
som karensår, har utskottet inte kunnat gå till
mötes. Förslaget strider mot grundtanken i 1990 års
livsmedelspolitiska beslut. Produkter som odlas på
omställd mark får inte gå till livsmedel.
Vid en övergång till EG:s regelverk kan förslaget
inte realiseras. Dock utvidgas möjligheterna för
stöd till ekologisk odling i sammanhanget, som jag
tidigare har framhållit.
Herr talman! Då det gäller trädgårdsnäringen delar
utskottet regeringens bedömning att det finns
förutsättningar för en långsiktigt konkurrenskraftig
svensk trädgårdsnäring. Vid ett medlemskap i EU
blir konkurrensen hårdare. Med tanke på den
nyligen antagna GATT-överenskommelsen finns
det starka skäl för ytterligare insatser som bidrar till
ökad konkurrenskraft hos svensk trädgårdsnäring.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
åtgärder, och flera av motionsyrkandena kan då i
huvudsak anses tillgodosedda i utskottets skrivning
här.
Även yrkande 2 i motion 227 är tillgodosett genom
att 5 miljoner kronor avsätts som stöd till kvalitets-
och avsättningsfrämjande åtgärder på
fruktodlingens område.
Vidare pågår ett arbete med att utvärdera ett antal
aktiva bekämpningsmedelssubstanser och med en
harmonisering beträffande synen på risker med
bekämpningsmedel i Norden. Syftet är att få till
stånd gemensamma arbetsrutiner för
dokumentationskrav, kriterier för godkännande,
utvärderingar samt informationsutbyte när det
gäller biocider. Härigenom kan också motionen
anses tillgodosedd i detta avseende.
I betänkandet behandlas, som sagt, också frågan
om betestvång för mjölkkor. I det sammanhanget
har Patrik Norinder skrivit en motion, vari han
yrkar att länsstyrelsen skall vara dispensmyndighet
i frågor om undantag för kravet på betesgång.
Enligt motionen är det betydelsefullt att få en
likartad bedömning av dispensfrågorna såväl
mellan kommuner som inom större regioner. Det
får inte vara så att en kommungräns ger olika
bedömning av sådana ärenden. Det får heller inte
vara så att det är stora skillnader t.ex. mellan
förutsättningarna i södra Sverige och
förutsättningarna i norra Sverige.
Jag vill också påpeka här att Riksdagens revisorer
i ett utlåtande hävdat den uppfattning som Patrik
Norinder ger uttryck för i sin motion. Utskottet
ansluter sig i princip till de intentioner som det talas
om i motionen. Men man har i det här
sammanhanget ansett att det enligt 24 §
djurskyddslagen är den kommunala nämnden, som
har tillgång till djurskyddsutbildad personal, som
skall sköta de här dispensfrågorna. Annars finns ju
uppfattningen att dessa i stället borde föras över till
länsstyrelsen.
Utskottet har i det här sammanhanget dock mycket
kraftfullt påpekat att det är viktigt att
bedömningarna är likartade. Man har också
påpekat att det finns goda möjligheter till
överklagan till länsmyndigheten i sammanhanget.
Därför har man ansett den motionen besvarad.
Nydemokraterna säger i sin reservation om
trädgårdsnäringen att man vill ha en utredning av
konsekvenserna för svenska odlare när det gäller
den prisdumpning som ibland uppträder. Vi finner
det inte meningsfullt att för närvarande göra en
sådan utredning. Regeringens förslag går ut på att
stärka trädgårdsnäringens konkurrenskraft i
samband med EU-inträdet. Därför följer man
väldigt noga och uppmärksamt vad som sker på
området. Mot den bakgrunden har vi inte kunnat
ställa oss bakom de krav som förs fram i
reservationen.
I den socialdemokratiska reservationen, nr 4, tas
miljöbevakningen av tekniska attachéer och
lantbruksråd upp. Man menar att det finns brister
när det gäller denna verksamhet.
Utskottet vill erinra om att lantbruksrådens
uppgifter ursprungligen reglerades i en
regeringsförordning med instruktion för
lantbruksråden och lantbruksattachéerna. De har
till uppgift att bevaka vad som sker i sina respektive
bevakningsområden. Samma sak gäller miljöråden,
som på motsvarande sätt skall bevaka vad som sker
i omvärlden när det gäller miljön.
Verksamheten kommer enligt
Utrikesdepartementet att intensifieras och man
kommer också att utbilda de människor som sysslar
med detta. Därför menar majoriteten att det inte
finns någon anledning att nu gå reservanterna till
mötes på den här punkten.
Herr talman! Jag yrkar till sist bifall till utskottets
hemställan i dess helhet och avslag på
reservationerna.