Fru talman! Jag vill börja där Claes Roxbergh slutade och tacka regeringens samarbetspartier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna, för ett gott samarbete och konstruktiva samtal kring den transportpolitiska propositionen. Det har varit ett omfattande arbete. Jag har uppskattat er delaktighet i det.
Den transportpolitiska propositionen har fått titeln
Moderna transporter
. Vad är då moderna transporter?
För en socialdemokratisk regering är moderna transporter ett transportsystem som går hand i hand med det moderna samhällets krav på hållbara transporter som tar hänsyn till både mäns och kvinnors behov. Moderna transporter sätter kunden och resenären i centrum. Moderna transporter tar till vara den tekniska utvecklingen, använder det trafikslag som är mest lämpat för sträckan och bidrar aktivt till ett växande näringsliv och ökad sysselsättning i hela landet. Moderna transporter är självklart också miljömedvetna transporter.
Med de utgångspunkterna föreslår regeringen nu en rad åtgärder för att stärka det svenska transportsystemet och göra det än mer rustat att möta framtidens utmaningar, krav och behov. Människors resmönster och godsets flöde har varit vägledande för våra förslag.
När det gäller persontrafiken har det varit självklart för regeringen att föreslå insatser som gör det möjligt för fler kvinnor och män att åka kollektivt. Det är positivt både för miljön och för trafiksäkerheten. Det är också en viktig insats för att skapa ökad sysselsättning i hela vårt land. Genom förbättrade pendlingsmöjligheter vidgas arbetsmarknaderna. Kvinnor och män får fler jobbmöjligheter utan att behöva byta bostadsort. Arbetsgivare får en större region att söka kompetenta medarbetare i. Det skapar bättre förutsättningar för tillväxt, för sysselsättning och för välfärd i vårt land.
För att öka det kollektiva resandet föreslår regeringen att resenärernas möjligheter att ställa krav på kollektivtrafiken stärks. En ny lag föreslås riksdagen där den som driver trafiken åläggs att ha ett system för ersättning till resenärerna vid förseningar och andra trafikstörningar. Operatörerna ska också ansvara för att tydlig information ges till resenärerna vid förseningar.
Regeringen vill också öka pressen på kollektivtrafikens olika aktörer att samordna sig. Ett program för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling ska därför tas fram.
En viktig insats kommer att vara att samla de olika aktörerna till ett gemensamt boknings-, informations- och biljettsystem. Det är resenärernas behov som ska stå i centrum, inte operatörernas biljettsystem eller olika tidtabeller. Det ska vara enkelt att boka och köpa en resa, även om olika kollektivtrafikoperatörer kör olika delsträckor.
Resenärernas möjligheter att över dagen pendla till arbete eller utbildning måste förbättras ytterligare. Det krävs en ökad samverkan mellan den regionala och den interregionala järnvägstrafiken så att pendling inom ett större geografiskt område än ett enskilt län blir möjlig.
Staten och de regionala trafikhuvudmännen ska ta ett gemensamt ansvar för att förbättra pendlingsmöjligheterna genom att stödja drift av såväl regional som interregional pendlingstrafik i regioner där det finns transportpolitiska motiv för det. Regeringen avser att ge Rikstrafiken i uppdrag att samordna statens insatser.
Regeringen föreslår också riksdagen att en försöksverksamhet ska möjliggöras genom att berörda trafikhuvudmän erbjuds att ta ansvar för att gemensamt organisera järnvägstrafiken inom ett utpekat större geografiskt område.
Norrtåg har haft ett sådant önskemål för en försöksverksamhet på järnvägsnätet norr om Sundsvall inklusive Botniabanan. I propositionen föreslår regeringen att nattågstrafiken och chartertrafiken på järnväg ska öppnas för konkurrens.
Med dessa förslag sätter regeringen punkt för ytterligare enskilda svenska marknadsöppningar på järnvägsområdet. En socialdemokratisk regering vill ha en sammanhållen nationell järnvägstrafik som håller ihop vårt land. SJ AB kommer därför även i fortsättningen att behålla sin ensamrätt att utföra och organisera långväga järnvägstrafik på kommersiella grunder.
Fru talman! Detta är några viktiga insatser på persontrafikens område. Jag vill också säga något om regeringens syn på de svenska godstransporterna.
Det är regeringens övertygelse att vi för att lyckas med vår ambition om ett växande näringsliv i hela Sverige behöver fokusera och stärka de statliga insatserna. Stråken behöver tydliggöras. De intermodala transporterna behöver underlättas. Mötesplatserna behöver bli fler.
Det är först när vi får ett verkligt samspel mellan spår, väg, flyg och sjöfart som vi får ut maximalt av våra ansträngningar. Regeringen föreslår en rad åtgärder för att stärka och effektivisera en konkurrenskraftig och hållbar godstrafik i Sverige.
I propositionen lägger regeringen fram riktlinjerna för en hamnstrategi för vårt land. Vi vill med detta öka samarbetet mellan staten och hamnarna runtom i vårt land. Genom att peka ut ett antal hamnar som är strategiskt viktiga på olika sätt kan vi fokusera våra insatser och hålla ihop de statliga satsningarna i anslutning till hamnarna.
Strategin innebär att vi kan hitta former för ett ömsesidigt åtagande från såväl staten som hamnägarna. Därför är det viktigt för regeringen att inte ensidigt i propositionen peka ut vilka hamnar som ska ha en strategisk ställning. Det är ett arbete som måste ske i samverkan med lokalt näringsliv, lokala och regionala företrädare och med hamnarna själva.
Vilka behov finns i vårt land? Hur kan godsstråken se ut i dag och i framtiden? Vilka åtaganden kan hamnarna själva ta på sig om de blir prioriterade?
En statlig förhandlare ska nu tillsättas med uppdrag att i dialog identifiera och lägga fram förslag på vilka hamnar som bör pekas ut som strategiska hamnar.
Parallellt med det kommer Banverket att arbeta med att ta fram förslag till regeringen på ett antal kombiterminaler som också är av strategiskt intresse. Dessa två frågor - kombiterminaler och hamnar av strategiskt intresse - ska vara nära sammankopplade.
Det faktum att Sverige är en världsledande IT-nation ska också synas inom transportsektorn. Vi ska använda vårt tekniska kunnande för att utveckla vår transportnäring. Det är en konkurrensfördel som vi måste ta till vara. Ny teknik kan göra navigeringssystem och lotsning ännu säkrare och effektivare. Därför ska en utredare tillsättas för att titta på hur vi kan effektivisera lotsningen och på ett bättre sätt ta till vara ny teknik inom sjöfarten.
Fru talman! Allt detta är viktiga insatser för att stärka svensk konkurrenskraft. Vi behöver också se till att vi har ett regelverk som skapar förutsättningar för likvärdiga konkurrensvillkor. Vi behöver, inte minst, använda EU som en plattform för det.
Internationell samverkan gör det möjligt att vidta viktiga miljöåtgärder som inte snedvrider konkurrensen mellan länder utan leder till en långsiktig och gynnsam utveckling för både näringar, länder och människor.
I propositionen lägger regeringen fram en rad förslag för att driva på utvecklingen mot en mer hållbar och miljöansvarstagande transportsektor. Som jag sade inledningsvis: Moderna transporter är också miljömedvetna transporter.
Ett nytt delmål för god miljö föreslås. Det innebär att höjda ambitioner inom miljöpolitiken får ett direkt genomslag i transportpolitiken. Regeringen uttrycker också en positiv grundinställning till att luftfart och vägtransporter bör in i det europeiska handelssystemet för utsläppsrätter för koldioxid. Regeringen föreslår också att ett system för märkning med tydlig information om nya personbilars koldioxidutsläpp införs. Konsumentverket får i uppdrag att i samverkan med Naturvårdsverket och Vägverket föreslå formerna för ett sådant märkningssystem.
Det är ett svenskt framgångsrecept att underlätta rörlighet såväl för människor som för varor. Det gör att vi är framgångsrika i vår handel med andra länder. Det gör oss framgångsrika när det gäller att hålla ihop vårt avlånga land och att ta till vara hela Sveriges utvecklingskraft.
Sverige har all anledning att möta framtiden med självförtroende och framtidstro. Genom att satsa på hållbara transporter, transporter som underlättar resandet i vardagen för kvinnor och män och genom att förbättra våra godstransporter står Sverige än mer rustat inför framtiden. Genom hållbara transporter, där tågen går i rätt tid, från rätt plats och i rätt riktning, skapas sysselsättning och ges förutsättningar för än bättre välfärd.
Genom ett transportsystem där rätt transportslag används för att frakta godset så miljövänligt och energieffektivt som möjligt skapas ett växande näringsliv med konkurrenskraftiga produkter. Det är så jag vill att Sverige ska möta framtiden.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag också tacka för ett gott samarbete med utskottets ledamöter. Jag vet att det är många av er som nu ska lämna trafikutskottet. Det är Claes Roxbergh, Karin Thorborg, Runar Patriksson, Erling Bager, Elizabeth Nyström, Tuve Skånberg och Anders G Högmark. De lämnar inte bara utskottet utan också riksdagen. Jag vill tacka er för ett mycket gott samarbete och ett bra diskussionsklimat.
Inte minst vill jag också tacka Jarl Lander, som nu också lämnar riksdagen och trafikutskottet. För mig personligen känns det märkligt. Jarl Lander satt i trafikutskottet när jag kom in som suppleant där 1991. För mig, Jarl, har du alltid varit trafikutskottet. Tack för ett gott samarbete!