Herr talman! Vi har aldrig haft så mycket avreglering på järnvägstrafik som vi har just nu. Vi har genomfört det med måtta och förnuft. Jag har ingen övertro att det skulle bli mycket lättare att åka i järnvägstrafiken om vi hade hundra som konkurrerade om samma spår än vad vi har i dag.
Jag har stor respekt för det största problemet när tågen till exempel inte går i tid i dag. Det beror inte alltid på operatören som kör utan på det faktum att det är trångt på spåren.
Jag hade en bra genomgång i går med Banverket och SJ. Jag kan ta ett exempel. När man byggde järnvägen genom Stockholm på 1870-talet var det byggt och dimensionerat för åtta tåg per dag. I dag på samma räls och med samma kapacitet går det 497 tåg per dag.
Detta är den stora utmaningen. Vi har inte byggt ut spåren i den takt som vi har sett ökningen på framför allt persontrafiken. Det måste vi bygga i kapp. Trafiken på Svealandsbanan har ökat med 600 % de senaste tio åren.
Jag vill bejaka den utvecklingen. Men då måste man också investera i infrastrukturen. Det tror jag är den allra viktigaste satsningen för att öka tilltron och få fler att resa ännu mer.
I propositionen pekar vi på många viktiga åtgärder för att underlätta att få rätt gods på rätt transportslag. En sådan viktig åtgärd är naturligtvis arbetet med kombiterminaler. Det handlar om att knyta ihop godsstråken och att arbeta mycket mer med logistik.
I dag finns det inget annat transportslag som kan konkurrera med vägen när det handlar om
just-in-time
. Vi vet att alla slåss om marginaler, och tidsaspekten är oerhört viktig. Jag vill att man också ska kunna lita på
just-in-time
när man kör gods på järnvägen och på sjöfarten. Vi vill hjälpas åt för att knyta ihop den ambitionen.