Fru talman! Även i det här betänkandet finns det flera intressanta motioner under rubriken Arvsrättsliga frågor. Det är förslag väl värda att fundera på och även att stödja.
Angående särkullbarns rätt att utkräva arv direkt efter en anhörigs död vill jag här ge till känna att vi stöder reservation 2 under punkt 1. Det framgår inte av betänkandet. Vi gör det därför att Folkpartiets motion L276 yrkande 1 överensstämmer med Centerpartiets motion L257. Det har inte tidigare yrkats bifall till denna i utskottet, och därför gör jag det här i kammaren.
Det är flera partier som har framfört förslag på att vi behöver se över reglerna för särkullbarns arvsrätt. Vi tycker faktiskt att det finns skäl för det utifrån några exempel från verkligheten som andra tidigare har återgivit här.
Regler för arvsrätt väcker ofta känslor, och oftast till förmån för den som betecknas som den svagare parten. När tillgångarna i ett dödsbo endast består av bostaden och bohaget och särkullbarn kräver ut sin arvsrätt finns det faktiskt skäl att fundera över om inte reglerna borde kunna balanseras bättre mellan arvtagarna, exempelvis mellan en änka och särkullbarnet. Jag tycker att särkullbarnets arvsrätt bör ses över. Vi anser att man även måste ta hänsyn till de övriga arvtagarna. Det kan vara en gammal änka som tvingas sälja huset och flytta.
Det kan faktiskt också vara en småbarnspappa. Det kan vara en hustru som har dött och som har ett barn som bor på ett annat håll. Med dagens regler blir den här unga pappan med små barn tvungen att bryta upp från hemmet. Det är olyckligt när den ena barnkullen ställs emot den andra. Vilka barn ska ha företräde till arv före andra barn?
Låt mig ta ytterligare ett exempel från verkligheten. En pensionerad änka tvingades sälja sitt hus där makarna hade levt i över 30 år för att ett särkullbarn skulle få ut sitt arv. Först kommer förlusten av en nära anhörig och sedan också förlusten av bostaden där man har bott nästan hela sitt liv.
Det borde vara möjligt att genom en utredning komma fram till ett förslag där vi förenar de här berördas önskemål. Av uppdraget bör det också framgå att fokus bör vara på arv just där dödsboets tillgångar endast är bostaden och bohaget. De fyra basbelopp som i dag undantas, där arvingen eller änkan inte behöver dela med sig, är alltså drygt 100 000. Det räddar inte den här situationen där det handlar om en bostad och en fastighet med mycket större värde.
Sedan vill jag också säga att vi i Centerpartiet är mycket positiva till att regeringen har ambitioner att göra en översyn och en utredning för att en registrering av testamenten ska kunna komma till stånd. Det är mycket otillfredsställande i dag när testamenten försvinner att det inte finns någon form av registrering. Det skulle underlätta betydligt för många om det fanns någon som ansvarar för och säkrar att testamenten finns kvar efter den dödes bortgång så att man kan ta hänsyn till dennes vilja. Det kan man göra genom att det sker en frivillig registrering.
För övrigt står vi i Centerpartiet bakom övriga ställningstaganden i betänkandet.