Fru talman! Jag har tjatat om hur viktigt det är med informationskampanjer, inte minst när vi antog den nya sambolagen med de ändringar som vi gjorde där. Nu har det framkommit att människor inte har all information. De tror att de omfattas av vissa regler, framför allt när det gäller sambolagen och arvsrätt. Många tror att de får ärva fast de inte får det. Informationskampanjer når inte ut.
När vi här i riksdagen är medvetna om det, när vi vet att informationen inte når ut till alla, när vi vet att det förekommer sådana här fall och framför allt när vi vet att Kammarkollegiet kan göra sådana skälighetsbedömningar i fall där den avlidne inte har några bröstarvingar, varför ska vi då inte ha en liknande möjlighet i domstolar i de fall där det finns skäl? I det här fallet handlade det framför allt om att man skulle skydda sig mot att bli utsatt för våld och hot från nynazister. Det var grundorsaken till att de till exempel inte gifte sig. Och det finns ju många fler. Detta var bara ett exempel. Varför ska det inte vara möjligt att göra en skälighetsbedömning? Det är inte detsamma som att likställa samboförhållanden med äktenskap och partnerskap vad gäller arvsrätten.