Herr talman! Ingenting kan väl vara viktigare än säkra livsmedel, vilket innefattar såväl säker tillgång till mat som att maten ska vara säker att inta.
Vårt samhälle är skört - en naturkatastrof innebär att tillgång på vatten och mat snabbt stryps, något som vi i dag ser i Japan och som vi sett i fattiga delar av vår värld under en lång rad av år.
Alltsedan FAO grundades är organisationens mål en värld utan hunger. Vid 1996 års toppmöte mot hunger antog FAO utmaningen att bidra till att världens länder minskar antalet hungrande och undernärda med hälften till 2015. Det är fyra år kvar. Särskilt riktade sig satsningarna på småskaligt jordbruk, och det har visat sig att den satsningen kan minska fattigdomen kraftigt. Genom att ge de fattiga på landsbygden utbildning och tillgång till verktyg samt stärka deras olika rättigheter kan de själva förbättra sin situation. Det är också viktigt att minska sårbarheten för kriser och naturkatastrofer i de allra mest utsatta delarna av vår värld.
Våra jordar och vattenreserver, herr talman, måste för framtiden tillvaratas på ett helt annat sätt än tidigare. Vi kommer under några år att få betydligt fler munnar att mätta.
Herr talman! Vid utskottets studiebesök på Livsmedelsverket för ett par veckor sedan togs bland annat livsmedelskontrollen upp. Det är en angelägen fråga där det är viktigt att fokus läggs på riskbaserade kontroller, ett väl fungerande egenkontrollsystem och välutbildade inspektörer. Regeringen har därför tillskjutit medel för kompetenslyft för livsmedelsinspektörerna för att det ska bli en mer likvärdig kontroll över landet.
Vid detta studiebesök togs också dricksvattenförsörjningen upp. Rådgivning och riskanalyser diskuterades också. På min direkta fråga om transfetter, som är ett av de ämnen som engagerar många i dag, bekräftades min bild att man i Sverige på frivillig väg kommit lika långt som Danmark gjort med stöd av tvingande lag. År 2004 införde danska Fødevaredirektoratet nationella regler som innebär att innehållet av transfettsyror i matfetter begränsas till högst 2 procent av totalfettet.
Sverige har, precis som övriga EU förutom Danmark, valt en annan väg än lagstiftning. I stället för att reglera mängden industriellt framställda transfetter har vi fört diskussioner direkt med livsmedelsindustrin.
Sedan mitten av 90-talet har mängden transfett i svenska livsmedel sjunkit betydligt. Uppmärksamheten i medierna har givetvis hjälpt till att lyfta fram det här, och det har också bidragit till sänkningar som har gjorts de senaste åren. Resultatet har blivit, precis som vi har hört här i dag, att svenskarnas konsumtion av transfett nu ligger på ungefär samma nivå som i Danmark.
Herr talman! Vattnet är vårt absolut viktigaste livsmedel. Globalt är det en av våra allra största utmaningar att tillse att världens befolkning har friskt vatten. Vi vet att vattenbrist orsakar krig och konflikter. Förorenat dricksvatten skördar otaliga liv, inte minst i späd ålder.
Livsmedelsverkets initiativ till ett nationellt nätverk var ett mycket välkommet besked, inte minst med tanke på den aktuella diskussion som vi förde kring händelserna i Östersund i vintras. Då drabbades Östersund av en förorening av dricksvattnet på grund av tarmparasiten Cryptosporidium. Kommunen fick gå ut med en uppmaning till befolkningen att koka allt vatten. Bakgrunden var att tusentals Östersundsbor hade drabbats av magsjuka.
Bara i Östersund bor 50 000 personer som är beroende av det kommunala vattnet. Detta visar med all önskvärd tydlighet hur viktigt det är med provtagning, analyser och förebyggande satsningar, i detta fall med en insats vad gäller UV-strålning, har vi fått lära oss.
Att viktiga ytvattentäkter också ska skyddas är en fråga som vi behöver ta på allra största allvar.
Herr talman! Livsmedelsindustrin är den fjärde största industrigrenen i Sverige, mätt efter produktionsvärde, och svarar för 9 procent av sysselsättningen. Regeringens satsning på Sverige - det nya matlandet, som har lyfts fram här i afton, har bidragit till att frågor om livsmedelsproduktion har fått ökad uppmärksamhet i medierna och till ökad kännedom om svensk mat hos allmänheten. Den har också inneburit stöd till småskaliga livsmedelsföretag.
Med en ökad befolkningstillväxt innebär livsmedelsproduktionen en framtidsbransch. De krav som ställs vid offentlig upphandling av livsmedel kan bidra till att lyfta fram livsmedel som är producerade med högt ställda krav på kvalitet och djuromsorg. Eftersom Sverige har högt ställda krav på både djurskydd, smittskydd och god miljö är det viktigt att den offentliga sektorn verkligen tar vara på den möjligheten och efterfrågar livsmedel med dessa egenskaper vid sina upphandlingar.
Med detta, herr talman, ställer jag mig bakom utskottets förslag till beslut.