Fru talman! Låt mig börja med att säga att vi ställer oss bakom förslagen om livsmedelskontroll.
Mat är inte bara ett livsmedel som vi äter för att överleva. Mat handlar om så mycket mer. Det är smak, behov, njutning, glädje, upplevelser och samhörighet. Mat har en central plats i alla kulturer, inte minst i svenskarnas vardag.
I vårt matland, i det nya matlandet Sverige, är vi ständigt i rörelse och förnyelse. Det är jag stolt över. Jag skulle vilja säga att maten är vår fokuspunkt för att vi ska kunna fungera.
Vad är då bra mat? Bra mat är individuell. Alla har olika upplevelser och behov. För mig är antagligen inte en god måltid samma sak som för den stressade småbarnsfamiljen, för den trendiga storstadssingeln, den beresta karriärkvinnan eller den hårdpluggande universitetsstudenten. Vad som är matkvalitet är alltså otroligt individuellt. Därför ska både tradition och kultur ha en självklar plats i svensk livsmedelspolitik. Utvecklingen styrs av människors olika smak och behov. Det är konsumentmakt när den är som bäst. Valen vi gör i mataffären och på restaurangen spelar roll.
Vårt matland är det nya matlandet, ett land fyllt av matkultur som ständigt är på gång. Här ska det finnas plats för nya idéer, kulturer och teknik. Vi måste våga lita på idéer och initiativ från konsumenter och livsmedelsproducenter. Utveckling och en bättre framtid växer inte fram av lagstiftning och regleringar. Vi måste vara öppna och våga lita på människors personliga initiativ och drivkraft. Det är det som gör vårt matland så fantastiskt i framtiden. Vi vill upptäcka, njuta, inspireras, möta nya smaker och människor. Människor födda i andra länder som bosätter sig i Sverige medför nya mattraditioner, och tillsammans skapar vi ett matland brett av valfrihet och influenser. Mat är ofta mittpunkten i sociala sammanhang och spelar en viktig roll när människor träffas och utbyter idéer. Mat skapar kultur, fru talman.
Maten vi äter påverkar inte bara våra kroppar, den påverkar även miljön runt omkring oss. Matens miljöeffekter ska synliggöras, och i mitt parti står vi för att varje människa kan göra skillnad. De val vi gör gör skillnad, och det vet konsumenterna om. Det ska löna sig att bry sig och göra bra saker för miljön. Det spelar roll för våra nära och kära, för grannen, för djuren och för kommande generationer att den miljö vi lämnar efter oss inte är sämre än när vi tog över.
Fru talman! För att vi ska kunna göra bra val är det viktigt att upplysa konsumenten om att göra aktiva och bra val. På samma sätt är det också viktigt med de krav som kommuner och landsting ställer i sina upphandlingar. Genom att göra mindre upphandlingar blir det exempelvis möjligt för lokala producenter att konkurrera, och skolor och sjukhus kan servera mer närproducerad mat om de vill.
Maten i offentlig sektor är en viktig del av Sverige. Regeringens satsning på det nya matlandet ökar kvaliteten på måltiderna för barn, äldre och sjuka. I Sverige serveras tre miljoner offentliga måltider per dag. För att maten ska vara bra, god och nyttig måste kunskapen om den offentliga upphandlingen stärkas. Vi måste ställa tuffa krav, vi måste våga ställa tuffa krav.
Livsmedelsverket arbetar aktivt med att göra den offentliga måltiden bättre och godare. Vi måste börja tänka på att näringsrik mat är näring för kroppen först när den hamnar i magen. Vi kan dessutom minska det stora matsvinnet som i dag finns genom att servera näringsrik mat som faktiskt äts upp i stället för att ständigt hamna på våra soptippar runt om i Sverige. Ingen tjänar på att odla och laga mat som sedan slängs.
Fru talman! Regeringens vision är att Sverige ska bli det främsta matlandet i Europa. Genom att kombinera god mat med upplevelser kan fler jobb skapas och tillväxten öka i hela landet - ett levande Sverige. Närproducerad mat som är framtagen med god djuromsorg och hög miljöhänsyn efterfrågas av allt fler konsumenter, och här har vi en möjlighet att konkurrera på den europeiska marknaden.
Vi tycker att ett bra djurskydd är en självklarhet. Tillsynen och djurskyddskontrollerna som har flyttats från kommunerna till länsstyrelserna har gett ett gott resultat. En stärkt rättskedja har lett till att fler poliser kan arbeta riktat mot djurskyddsbrott.
Regeringen har tillfört 25 miljoner kronor till länsstyrelsernas djurskyddskontroller samt ytterligare 5 miljoner till Jordbruksverket för att de ska kunna förstärka stödet till länsstyrelsernas arbete med att effektivisera och förbättra kontrollerna.
Den djurskyddslag vi har trädde i kraft 1988. Den är i grunden bra, men den kan bli bättre. Alliansregeringen kommer aldrig att tumma på vårt fantastiska djurskydd. Därför har regeringen tillsatt en utredning som kommer att se över hur vi ska modernisera djurskyddet. I uppdraget ingår bland annat att lämna förslag till en djurskyddslag och en djurskyddsförordning.
Djurskyddskompetensen är nu samlad på Jordbruksverket. Frågorna ska genomsyra allt arbete med djur. Varje person som har ett djur har ett ansvar för att se till att djuret sköts på ett sådant sätt att djuret mår bra. Vi konsumenter tar också ansvar när vi ställer krav på att den mat vi äter och de produkter vi använder kommer från djur som fötts upp i enlighet med god djuromsorg. Sverige är och ska fortsätta att vara ett föregångsland för djurskydd i Europa och i världen. Djur ska ha samma starka djurskydd oavsett i vilken del av landet vi bor. Därför är det viktigt att djurskyddskontrollen är god, effektiv och likvärdig över hela landet. Det ska alltid vara lönsamt med bra djurhållning. Sverige har generellt sett en hög djurskyddsnivå och är ett land som arbetar effektivt för att förbättra djurskyddet. Vi tar ansvar för vårt matland.
Vi har ett stort intresse av att veta vad det kött vi köper har haft för villkor. Marknaden ligger ofta före politiken i märkningsfrågor. Många producenter märker redan sina varor med ursprung eftersom kunderna efterfrågar detta. Den frivilliga märkning som har vuxit fram vad gäller fisk är ett gott exempel på hur köttbranschen kan möta konsumenternas efterfrågan. Vi anser att upplysta kunder gör bra val. Därför vill vi utveckla de frivilliga märkningar som finns samtidigt som vi driver en politik för ett starkt djurskydd.
Herr talman! Maten har stor betydelse i vårt land. Utvecklingen går som tur är framåt. Vi konsumenter vill välja en vara som passar vår värdegrund och vårt intresse. Som konsumenter har vi även en självklar rätt att veta vad det vi äter innehåller samtidigt som ansvaret även ligger hos individen.
Branschen har varit snabbare och mer effektiv än lagstiftningen. Resultatet har blivit att svenskarnas konsumtion av transfetter nu ligger på ungefär samma nivå som till exempel danskarnas. Det innebär att högst 2 procent av den totala mängden fett i ett livsmedel får vara industriellt framställda transfetter. Det är numera ovanligt med höga halter i svenska livsmedel.
Vi har med hjälp av Livsmedelsverket och konsumentmakten redan kommit längre än lagstiftningen. Vi har alltså redan kommit under det gränsvärde som oppositionen nu vill lagstifta om. Även Livsmedelsverket anser att lagstiftningen är onödig eftersom vi står inför en ny EU-förordning om livsmedelsinformation.
Vi kommer att fortsätta att ställa krav på att Matlandet Sverige fortsätter att växa och blir en stark spelare på den internationella arenan. Det är vi som har kontrollen och det är vi som har makten att göra Sverige till en stor exportör av mat till andra länder där vi utmärker oss med god kvalitet och bra produkter till ett konkurrenskraftigt pris. Med ett starkt medvetande och ett starkt intresse för att vi ska ha det bra kan det bara bli bättre.
(Applåder)