Herr talman! Jag ska börja med att tacka för svaret
som visar att mycket har gjorts även om det fortfa-
rande återstår en hel del att göra.
I svaret redovisar näringsministern möjligheten
för riksdagsledamöter att närvara på statliga bolags
bolagsstämmor. Skälet till att jag har ställt denna
interpellation är att jag har utnyttjat den möjligheten i
bolaget Teracom. Jag anmälde mig till detta bolags
bolagsstämma i november i fjol. Jag fick ingen dag-
ordning. Då begärde jag att få den från berört depar-
tement. När den kom till mig kunde jag läsa ett antal
punkter. Men några av punkterna var tomma. De var
hemligstämplade.
Jag som riksdagledamot, eller för den delen den
intresserade allmänheten eller journalisten som ville
veta vad som skulle hända på bolagsstämman, neka-
des information om detta. Jag som riksdagsledamot
och som företrädare för mina väljare i valkretsen som
förväntas ta ansvar för en del av det här skulle alltså
inte ens få veta vilka frågor som skulle avhandlas på
bolagsstämman. Departementet, regeringen, hade
bestämt att jag inte skulle ha rätt till det.
Under punkten 7 var det tomt, likaså under punk-
ten 8. Två andra punkter var blanka. Det som var
hemligstämplat var bl.a. punkten om att styrelsen
skulle redovisa Teracoms alternativa affärsstrategier.
Man hade hemligstämplat det som stod om att styrel-
sen skulle lämna ett förslag till nyemission av aktier.
Jag tycker att detta är anmärkningsvärt. Det är inte
acceptabelt att riksdagsledamöter, journalister och
allmänhet ska undanhållas information om vilka
ärenden som avhandlas på ett statligt ägt bolags bo-
lagsstämma.
Av svaret att döma finns det inga förslag till
kommande åtgärder. Då måste jag fråga: Är statsrådet
nöjd med den här ordningen? Är statsrådet nöjd med
att regering och departement hemligstämplar dagord-
ningar till bolagsstämmor? Är statsrådet nöjd med att
journalister undanhålls information om viktiga ären-
den som ska tas upp i statligt ägda företag? Eller vad
tänker regeringen göra åt detta?
Ett annat exempel på vikten av ökad offentlighet i
statligt ägda bolag är de fallskärmar som nu droppar
ned en efter en. Det senaste exemplet kunde vi läsa
om i dag. Vin & Sprits nuvarande vd får en gyllene
fallskärm ihoptjänad efter bara fyra år som vd. Efter
fyra års jobb med 10 miljoner i ordinarie lön har han
kvalificerat sig för en pension som faller ut med 32
miljoner kronor, enligt vad tidningen i fråga har räk-
nat ut. Den här typen av information om gyllene fall-
skärmar och om bolagsledningars generösa förmåner
borde genomlysas bättre.
Vad tänker statsrådet göra för att öka offentlighe-
ten på den här punkten, så att vi kan vädra ut det som
sker?