Fru talman! Först vill jag tacka för svaret på en
för många, inklusive mig själv, angelägen och viktig
fråga. Framför allt tänker jag på de tiotusentals assy-
rier/syrianer och kaldéer som tvingats fly av rädsla
för sina liv och som finns här i Sverige.
Anledningen till att jag har ställt den här interpel-
lationen är den stundtals hetsiga debatt som vi hade
här i kammaren den 20 mars i år med anledning av
utrikesutskottets betänkande om mänskliga rättigheter
m.m. Vad den hetsiga debatten handlade om var
egentligen den formulering som finns på s. 53 i be-
tänkandet: "Utskottet menar att det som drabbade
armenier, assyrier/syrianer och kaldéer under det
ottomanska rikets tid sannolikt skulle betraktas som
folkmord enligt 1948 års konvention, om den hade
varit i kraft under den aktuella tidpunkten."
Den debatt som sedan följde blev kanske mer en
semantisk debatt om ordvalörer och en diskussion om
vad som kan kallas för det ena eller det andra.
I det betänkande som jag nyss citerade ur står bl.a.
följande på s. 54: "Utskottet menar att för att detta
skall bli möjligt fordras öppenhet och förutsättnings-
lös historisk forskning." Vidare sägs det: "Utskottet
konstaterar att det finns omfattande dokumentation
om vad som hänt mellan olika folkgrupper främst i
gränsområdena Turkiet/Syrien/Irak/Iran/Armenien.
Till stor del saknas dock källkritisk forskning kring
det existerande materialet."
Fru talman! Bl.a. detta uttalande av utrikesut-
skottet är anledningen till att utbildningsministern och
jag i dag står här i kammaren och visar att det behövs
kunskap inom detta område. En annan anledning är
att jag också vill pröva hållbarheten i utrikesutskottets
uttalande - i det här fallet skrivning. Redan i dag
finns det kunskap som behöver komma till använd-
ning och lyftas fram i ljuset.
I min interpellation pekar jag bl.a. på den stora
mängd forskningsmaterial som redan finns men som
behöver katalogiseras, struktureras och komma till
full användning. Det finns också många forskare både
i vårt land och i andra länder som är intresserade av
att forska vidare på seyfo-området. I Södertälje stads-
arkiv finns det exempelvis en samling. Man har sam-
lat in och producerat material som innehåller flera
tusen titlar om det assyrisk/syrianska folkets historia.
Men allt detta material som det tidigare Mesopota-
miska institutet ansvarat för ligger nedpackat i lådor.
Bara det materialet skulle kunna iordningställas och
användas till ett informationscentrum eller bibliotek,
men resurser saknas.
Fru talman! Det är bra att statsminister Göran
Perssons och regeringens initiativ har resulterat i
Forum för Levande Historia. Som framgår av utbild-
ningsministerns svar kommer det år 2003 att bli en
myndighet. Regeringens engagemang får väl betrak-
tas som unikt; det är mycket berömvärt. Många län-
der i världen har också visat stor uppskattning för det
här initiativet.
Fru talman! Det mesta som projektet Levande hi-
storia arbetar med kretsar dock kring den judiska
förintelsen, åtminstone så som det framställs i medi-
erna. Om jag säger att även andra folkmord, t.ex.
seyfo - dvs. folkmord på assyrier/syrianer och kaldéer
- samt det armeniska folkmordet under första världs-
kriget och romernas öde under andra världskriget
måste lyftas fram på dagordningen, säger jag inte det
för att degradera Förintelsen utan för att vi genom fler
exempel bättre ska kunna förstå denna mörka sida av
mänskligheten.
Håller utbildningsministern med mig så här långt?