Fru talman! Vi debatterar i dag miljö- och jordbruksutskottets betänkande 17,
Landsbygdspolitik m.m
. Naturligtvis stöder jag Miljöpartiets samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 3 om en sammanhållen strategi för ekologisk produktion.
Jag tänker tala om två motioner som jag har väckt och som tas upp i detta betänkande. Bakgrunden till den första motionen om att minska krånglet inom jordbruket är mina egna erfarenheter som ekologisk bonde. Under 1990-talet underkastade jag mig minst två kontroller om året, varav en oanmäld, för att bli Kravgodkänd. Detta är helt frivilligt. Dessutom hade Arla gårdsinspektioner. Därutöver hade Jordbruksverket en särskild djurskyddskontroll. Kommunen genomförde inspektioner både av djurskydd och av miljö. Därtill ska vi lägga distriktsveterinärernas ögon vid olika sjukdomsbesök eller behandlingar. Inte undra på att jag då tyckte att man kunde dra ned på någon av kontrollerna.
Jag väckte en motion i kommunfullmäktige i kommunen där jag bor om att de som underkastar sig Kravkontrollen borde kunna få något besök mindre av kommunens inspektörer. Tyvärr vann min idé inte gehör den gången. Men eftersom jag nu sitter i Sveriges riksdag och dessutom inte längre talar i egen sak har jag aktualiserat frågan till att gälla hela riket. Det talas gärna om höga ambitioner för att minska krånglet för lantbrukarna och göra produktionen konkurrenskraftigare. Denna idé borde alltså kunna fall i god jord.
När det gäller min andra motion för dagen om strategi för ett ekologiskt jordbruk vill jag gärna börja med en beskrivning av vad som menas med ekologiskt jordbruk.
Ekologiskt jordbruk innebär odling och djurhållning där man strävar efter miljöhänsyn, resurshushållning och en hög självförsörjningsgrad. Både vad gäller växtnäring och foder utnyttjar man främst på platsen givna och förnybara resurser. Kemiska bekämpningsmedel och lättlöslig handelsgödsel används inte i ekologisk odling. Arbetssättet är helt inriktat på att arbeta förebyggande i stället för att tvingas hantera problem eftersom det ekologiska jordbruket inte har kemin att ta till och korrigera med. Till exempel rutinmässig avmaskning är inte tillåten, utan de unga djuren får parasitfria beten. Däremot ska naturligtvis sjuka djur behandlas.
Växtskydd baseras på en varierad växtföljd. Växtföljdens avgörande betydelse kan inte nog understrykas där till exempel begrepp som närande och tärande grödor är centrala. Vallen med sin blandning av gräs- och kvävefixerande baljväxter spelar en avgörande roll för växtnäringsförsörjningen. Man brukar säga att klövern är den ekologiska odlingens motor.
Tillsammans med en anpassad jordbearbetning och mekanisk ogräsbekämpning är växtföljden alltså viktig för att hålla ogräs och skadegörare på hanterbar nivå. Men växtföljden är även strukturförbättrande, näringsberikande och mullhaltshöjande.
Inom den ekologiska djurhållningen anpassas djurtätheten till gårdens förmåga att producera foder. En djurtäthet som är anpassad till den tillgängliga spridningsarealen för stallgödseln ger möjlighet till ett effektivt utnyttjande av dess växtnäringsinnehåll och minskar alltså risken för växtnäringsförluster till vatten. Eftersom en ekologisk bonde inte enkelt kan köpa in näring till gården är hushållning extra viktig.
Ekologisk produktion är ett medel i arbetet med att nå de miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, såsom ett rikt odlingslandskap, giftfri miljö, ett rikt växt- och djurliv, grundvatten av god kvalitet, ingen övergödning och begränsad klimatpåverkan.
Regeringens mål för ekologisk produktion och konsumtion till 2010 nåddes aldrig. Målet för offentlig konsumtion var 25 procent, och målet för den ekologiska odlingen sattes till 20 procent av landets jordbruksmark.
Några nya mål har inte presenterats, och vid en frågestund i denna kammare frågade jag landsbygdsminister Eskil Erlandsson om målen. Svaret jag fick gick inte att tolka på annat sätt än att regeringens ambitioner på detta område är sorgligt låga.
Att bara hänvisa till att konsumenten bestämmer genom sitt val menar jag är fel så länge som den konventionella produktionen inte betalar sina miljökostnader. I andra sammanhang är principen att förorenaren betalar accepterad men inte när det gäller vår mat. Att vältra över kostnader på kollektivet är inte okej. Därför behöver samhället gå in och korrigera dessa felaktigheter.
För närvarande saknas politisk vilja att föra en sammanhållen strategi för ekologisk produktion. Några exempel på vad jag tycker att den strategin skulle kunna innehålla är följande:
Exempelvis måste produktion och konsumtion stödjas samtidigt och på bred front.
Jag vill också återinföra beskattning av handelsgödsel.
Sedan behöver skatten på bekämpningsmedel skärpas. Om man inte gör det sänder det fel signaler och gör genomförandet av strategin att nå de uppsatta målen mycket svårare.
Statens insatser för jordbruksnäringen, till exempel i form av ersättningar och bidrag från landsbygdsprogrammet, forskning, utbildning, slopade krav på avgiftsfinansiering av tillsyn, marknadsföringsinsatser med mera, bör inriktas på att främja en omställning till ekologisk produktion.
Ersättningsnivåer till ekologiskt certifierade producenter bör ses över.
Ett särskilt omställningsstöd, alternativt ett investeringsstöd, kan behövas.
Det finns en brist på forskning och utveckling i syfte att utveckla den ekologiska produktionen. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, eller någon annan institution behöver utveckla utbildning för ekologisk produktion.
Det behövs också ett kunskapsstöd för kommunernas kostansvariga och inköpare om hur de kan köpa in mer ekologiska varor på ett bra och billigt sätt. Nu har det också kommit en dom i Sigtunamålet som kan vara vägledande.
För att få fart på försäljningen av ekologiska livsmedel i detaljhandeln kan det behövas säljfrämjande åtgärder i butik av typen "Ekobonde i butik" eller utbildning av butikspersonal ute på ekologiska gårdar. Listan kan göras lång; det som nämnts är några exempel.
Fru talman! Jag anser att regeringen bör ta fram en sammanhållen strategi för att stödja ekologisk jordbruksproduktion och sätta upp nya mål för ekologisk konsumtion och produktion.
Som jag inledningsvis sagt yrkar jag bifall till reservation 3.
(Applåder)
I detta anförande instämde Tina Ehn (MP).