Fru talman! Så kom det ändå ett besked som,
tycker jag, ger en del på hand. Eftersom detta skall
prövas i budgetsammanhang behöver inte sista ordet
vara sagt. Därför vill jag skicka med en förhoppning
om det som jag här har efterlyst, nämligen en rättvis
fördelning - dvs. att dessa högskolor, som i och för
sig länge har bedrivit sin verksamhet på god veten-
skaplig nivå och som i dessa yttersta år så att säga fått
högskolestatus, skall få samma villkor som andra
högskolor. Detta är en ganska rimlig begäran.
Statsrådet framförde synpunkter på att det inte är
förbehållet teologiska högskolor att hantera etiska
frågor. Det finns andra discipliner inom vetenskapen
som sysslar med det. Det är alldeles riktigt. Nu skall
vi ändå veta att det är fråga om små högskolor, men
att ämnen av den här arten också har hög aktualitet
parallellt med det teologiska utbildningsutbud som
man erbjuder. Det är alltså inget motsatsförhållande i
att man pekar på att man har frågor som har ett all-
mänt högt värde i högskolevärlden.
Vi hade en debatt här i går kväll, men eftersom det
inte heller då var någon jättepublik nådde det inte alla
att statsrådskollegan Schori tillsammans med utrikes-
utskottet pekade på vad det har betytt att folkrörelser
på ideell grund har gått i täten för vissa spetsfrågor. I
detta fall gällde det att göra humaninsatser i u-
länderna. Även om det inte är någon rak parallell
skulle jag vilja säga att det har ett viktigt värde att
också det ideella arbetet, alltifrån folkbildning till
högskoleverksamhet, får samhällets stöd. Rent verbalt
får sådana verksamheter mycket stöd, men det behö-
ver också följas upp av ett ekonomiskt ansvar från
statsmaktens sida.
I dagens Utbildningssverige är det egentligen
ganska orimligt att staten skall förutsätta att samfund
till mer än hälften skall finansiera en öppen högsko-
leutbildning med medel som till allra största delen
utgörs av frivilliga bidrag från medlemmar och sym-
patisörer, skattade pengar för övrigt. Sådan
"offervilja" väntar sig samhället inte vare sig av in-
dustrin, bankväsendet eller kommunerna. Där utgår
det otvetydigt generösa och rimliga belopp. Det jag
skulle vilja plädera för och skicka med är att det blir
samma villkor för denna typ av högskolor, små till
volymerna men av stor betydelse i ett samhälle som
har stort behov av en diskussion kring de värdefrågor
som är så grundläggande för hela samhället.