Fru talman! Jag har inget att invända vad gäller den
gemensamma ambitionen. Den finns alldeles
uppenbart. Jag noterar också att räntemarginalerna
är på väg ner. Det är en naturlig följd av att de går
upp i efterbörden av den finansiella krisen och
sedan vänder neråt. Detta bör ske så snart som
möjligt med så liten marginal på sikt som möjligt.
Det är ganska självklart.
Konkurrensen är viktig. Vi kommer att göra allt vi
kan därvidlag. Hans Gustafsson och jag kanske
borde starta en privat bank som konkurrerar på
någon nisch. Det finns naturligtvis all anledning för
oss att öppna möjligheter för dem som seriöst vill
etablera bankverksamhet. Där finns inga hinder i
dag, såvitt jag kan se. Vi kommer naturligtvis att
vara positiva från regeringens sida i detta avseende.
Jag vill kommentera detta med stram finanspolitik.
Det är alldeles uppenbart att bankerna som sådana
stärks, liksom andra finansiella institut, om vi får en
nedåtriktad räntetrend och sänkta räntor. Det är
detta, tillsammans med den strama hantering som
vi haft när det gäller möjligheterna till bankstöd,
som ligger bakom att exempelvis S-E-Banken och
Sparbanken Sverige har kunnat ta tillbaka sina
ansökningar. Men räntan spelar en avgörande roll.
Stärks bankernas inre ekonomi skapas också bättre
förutsättningar för konkurrens mellan existerande
banker och därmed för minskande
räntemarginaler. Den strama finanspolitiken
behövs inte bara för att skapa förutsättningar i
andra avseenden för att få fart på ekonomin utan
också i detta avseende.