Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Information från regeringen om skrivelse med redogörelse för vidtagna åtgärder för att stärka

HANS GUSTAFSSON (s), 1994-03-29 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Bara en kort kommentar i anledning av

statsrådet Lundgrens redovisning här i kammaren

av regeringens skrivelse till riksdagen angående

bank- och finanskrisen.

Vi kan alla glädjas åt att utvecklingen ser ut att bli

bättre än vad vi kunde förvänta i den mörkaste av

stunder. Det som har skett är naturligtvis illa nog.

Det ser ut som att vi skulle komma ifrån det med

något mindre förskräckelse än vi hade anledning att

förvänta oss.

Bankerna har nu blivit återkapitaliserade. Vi

befinner oss i en lugnare fas i bank- och

finanskrisen än tidigare. Om den internationella

utvecklingen inte skulle innebära några våldsamma

förändringar, kan man våga hoppas på att förlusten

för skattebetalarna via statsbudgeten inte blir så

stor som man trodde när den här frågan

diskuterades inledningsvis.

Vad notan kan bli för bank- och finanskrisen är det,

som statsrådet Lundgren påpekade, för tidigt att ha

någon definitiv mening om. Man kan konstatera att

skattebetalarna, medborgarna, får betala

finanskrisen på två sätt, såvitt jag kan förstå. De

betalar genom de brister som så småningom

kommer att visa sig i statsbudgeten och som på

endera sättet måste täckas. Men det är möjligt att

den större delen av det man betalar är den som

betalas via osedvanligt stora räntemarginaler.

Räntemarginalerna är nu uppseendeväckande

stora. Enligt den redovisning som lämnats av

Riksbanken är marginalen mellan in- och

utlåningsräntan större än vad banken betalar i

inlåningsränta på insatta medel. Det är visserligen

sant att marginalen minskat med ett par tiondelar,

men satt i relation till in- och utlåning är de relativa

marginalerna större än vad de har varit tidigare.

Det måste i det läge som nu uppstått vara ett

gemensamt intresse att få mer normala

räntemarginaler. Vi vet att om vi skall bringa ned

räntan med 1,5 procentenheter genom

finanspolitiska åtgärder, kräver det utomordentligt

kraftfulla åtgärder med stora konsekvenser för

skattebetalarna. Genom en bättre konkurrens

borde man från bankväsendets sida kunna få ned

räntemarginalerna. Jag tycker att det vore ett

gemensamt intresse att stimulera till ökad

konkurrens.

I övrigt förutsätter jag att vi får tillfälle att

återkomma när vi tagit del av denna skrivelse i dess

helhet.

Debatten

Hämtad sida: 13

13 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

HANS GUSTAFSSON (s): Information från regeringen om skrivelse med redogörelse för vidtagna åtgärder för att stärka (1994-03-29) — PRESS0