Fru talman! Ulla-Britt Hagström har frågat stats-
rådet Lars-Erik Lövdén vilka åtgärder han avser att
vidta för att bereda frågan om sänkt byggmoms. Ar-
betsfördelningen inom regeringen är sådan att jag ska
besvara denna fråga.
I samband med skattereformen 1990-1991 gjor-
des mervärdesskatten mer generell, och skatteplikt för
byggande, fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel
infördes. Redan dessförinnan beskattades dock byg-
gandet men särskilda s.k. reduceringsregler tillämpa-
des. Reglerna innebar att ersättning för byggentrepre-
nader delvis undantogs från mervärdesskatt - enbart
20 eller 60 % togs upp till beskattning. Systemet
medförde dock stora tillämpnings- och kontroll-
problem, inte minst i fråga om gränsdragningen mel-
lan byggentreprenader respektive tillhandahållande av
byggmaterial och produkter av olika slag.
Denna typ av gränsdragningsproblem uppstår när
särreglering och undantag av olika slag används inom
mervärdesskatteområdet. Det leder oundvikligen till
svårigheter vid tillämpning och kontroll. Problemen
känns igen från de områden där en reducerad skatte-
sats används i dag. Trots att dessa områden inte alls
är av så komplex natur som byggsektorn uppstår
samma slags svårigheter vid tillämpningen.
Hänsyn måste också tas till den EG-rättsliga mer-
värdesskatteregleringen. Enligt denna är det inte
möjligt att reducera mervärdeskattesatsen på bygg-
kostnader generellt.
En sänkning av byggmomsen skapar alltså olika
problem, skatteadministrativa och i förhållande till
EU-rätten. Frågan är också om en sänkning av bygg-
momsen är det mest effektiva sättet att åstadkomma
en sänkning av byggkostnaderna.
I detta sammanhang vill jag erinra om de bedöm-
ningar som Byggkostnadsdelegationen gjort och som
Ulla-Britt Hagström refererar till. Delegationen tar
bl.a. upp betydelsen av en förbättrad konkurrens i
byggsektorn.
För bostadsbyggandet, liksom för nyinvesteringar
i allmänhet, är ränteläget en viktig faktor. De senaste
årens framgångsrika sanering av de offentliga finan-
serna har bidragit till sjunkande räntor. Därmed har
också villkoren för bostadsbyggandet förbättrats. För
nyproduktionen av bostäder är för övrigt också ut-
formningen av fastighetsskatt och räntebidrag bety-
delsefull. Fastighetsbeskattningskommittén har före-
slagit en samtidig avveckling av fastighetsskatten på
hyreshus och av räntebidragen. Enligt kommittén bör
eventuella stöd till nyproduktionen i stället ske ge-
nom någon form av investeringsbidrag. I sitt fortsatta
arbete kommer regeringen att pröva dessa förslag. Jag
vill också påminna om att regeringen i budgetpropo-
sitionen för 2001 föreslagit en sänkning av fastighets-
skatten för hyreshus till 0,7 %.
Sammanfattningsvis anser jag alltså att en särreg-
lering inom mervärdesskatteområdet inte är någon
lämplig metod för att minska byggkostnaderna. Mot
denna bakgrund och med beaktande av att en sänk-
ning av momsen inom byggsektorn medför ett avse-
värt skattebortfall avser jag inte att vidta några sär-
skilda åtgärder för att bereda frågan om sänkt bygg-
moms.