Fru talman! Givetvis är det väldigt positivt att
räntenivån sjunker och att andelen av disponibel
inkomst som går till boendet börjar visa en tendens
att sjunka, men nybyggnationen hjälper inte detta.
Mätt i 1997 års penningvärde steg produktionskost-
naderna för flerfamiljshus med 8 950 kr per kvadrat-
meter från 1968 till 1997. Stigningen fortsätter. 58 %
av dessa kostnader berodde inte på värdeinnehåll och
effektivitet utan på faktorpriserna inklusive moms,
och dessa ökade mer än producentpriserna för indust-
rivaror.
Bosse Ringholm talade om konkurrens. Det är
också en viktig punkt. Vi har fått några stora entre-
prenörer på byggmarknaden - Skanska, NCC och
Peab och någon till. De lokala entreprenörerna och de
små byggföretagen kvävs. Vi måste alltså släppa fram
dessa. Vi måste öka egenbyggandet.
Vad vi nu gör är att vi skjuter ett ofrånkomligt an-
svarstagande framför oss. Vi bygger upp ett jättelikt
investeringsbehov som kommer att leda till stora
samhällsekonomiska påfrestningar framöver. De
miljarder som regeringen skulle gå miste om uppgår -
enligt en prognos som jag har fått fram - till 8,4 mil-
jarder kronor.
Men det är ett problem att man i budgetsamman-
hang inte kan ta hänsyn till dynamiska effekter. Gi-
vetvis skulle det byggas fler bostäder med en lägre
moms. Därmed skulle mera pengar rulla in i finans-
ministerns bostadsguldfickor. Jag tror att Bosse
Ringholm skulle försöka att leta efter högst 5 miljar-
der som regeringen missar att beskatta boendet med.
Finansministerns farhågor för tillämpnings- och
kontrollproblem kan inte heller tas på allvar med den
moderna datatekniken. Farhågorna är större för att
bostadsmarknaden håller på att bli en marknad där
svartjobb och ekonomisk brottslighet accelererar, och
det måste också mötas.
Det finns också farhågor för att hyresrätten har
hamnat i strykklass. Med en omöjlig hyreslagstiftning
och med höga byggkostnader finns det inga ekono-
miska incitament för att bygga nya hyresrätter. Sam-
tidigt sker det en ombildning till bostadsrätter, ofta i
de områden där behovet av hyresrätter är allra störst.
Givetvis skulle man med en förändring av
bruksvärdeshyran och av lägesfaktorn kunna under-
lätta byggandet. Sänkta fastighetsskatter kan göra upp
till en månadshyra på sikt. Sänkt skatt på hushållsnära
tjänster skulle också hjälpa ägare av äldre hyresfas-
tigheter att klara underhållet.
Men det behövs någonting drastiskt, t.ex. en
sänkning av byggmomsen. Det skulle inte kosta mer
än det kostar att låta taxeringsvärdena vara frysta med
den verkan som det får, en chockhöjning av fastig-
hetsskatten inklusive förmögenhetsskatten.
Fru talman! Byggkostnadsdelegationens betän-
kande, som också Bosse Ringholm hänvisar till, in-
nehåller elva förslag. Några av dessa förslag går ut på
att staten ska skapa tydliga och varaktiga spelregler
som syftar till att stödja utveckling av byggsektorn.
Sedan berörs kommunernas roll vid offentlig upp-
handling, stärkande av hyresgästernas ställning och
ett ytterligare antal förslag som jag kan ta upp i mitt
nästa inlägg, om jag får tid.
Min fråga till finansminister Bosse Ringholm är
då: Vilka är de tydliga och varaktiga spelregler som
staten kan skapa och som ska syfta till att stödja ut-
veckling av byggsektorn?