Herr talman! Det jag kan notera i det som Börje Vestlund säger är att han är förtjust i att hela tiden peka på det som ska ökas. Han undviker att nämna vad som har gjorts. Jag refererade till historiken. Det gjordes inte särskilt mycket tidigare, men här går ändå arbetet framåt nu.
Jag kan instämma med Börje Vestlund i att vi alla kan önska att det ska ske i en högre takt. Det är också regeringens ambition framöver, och det är därför vi har utsträckt arbetet för att det ska utvecklas ytterligare.
Jag kan också notera att Börje Vestlund undviker att tala om de framsteg som har gjorts inom ett av de andra departement som Folkpartiet liberalerna har haft ansvar för, nämligen Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Också där har kraftfulla framsteg gjorts, men det är sådant som Börje Vestlund undviker att prata om.
Tonen är ganska hög, tycker jag, med tanke på de reservationer som finns i betänkandet. De är inte särskilt kraftfulla, vill jag påstå. Jag skulle kunna sammanfatta reservationerna ungefär som att be någon som springer för fullt att springa. Det är min sammanfattning av de reservationer som finns. Det är också därför jag så tydligt gav uttryck för att jag är överens med utskottets majoritet förutom i punkt 1. Jag tycker att det majoritetsställningstagande som finns i punkt 1 handlar just om detta - att be en som springer för fullt att springa.