Herr talman! I det sammanhanget skulle jag vilja hänvisa till den historia som Liselott Hagberg redogjorde för. Regeldiskussionerna är en förhållandevis ny fråga i politiken. Man påbörjade arbetet, men man nådde inte särskilt långt. Det berodde kanske på att man inte hade alla metoder på plats, men man införde i alla fall metoder. Sedan stoppades det arbetet upp för att det skulle vara nya metoder. Det kanske inte var så smart när vi ser det i backspegeln.
Skattepolitiken är i alla fall i allt väsentligt en nationell fråga - det finns visserligen överenskommelser om skatter på EU-nivå - och ändå är det kring skatterna som administrationen har ökat allra mest i kronor och ören för just företagen. Det kan vi inte bortse ifrån. I det sammanhanget är det intressant att veta hur Centerpartiet, bland annat i skatteutskottet och här i kammaren, agerat för att minska detta så att pålagorna inte ska vara så stora på företagen. I det sammanhanget kan man inte hänvisa till EU.
På andra områden, som till exempel justitieministerns område, är det ingen tvekan om att det finns en lång rad regler som vi ska göra till svensk lagstiftning, och ibland kan det bli pålagor på företagen. Men skatteområdet är helt och hållet nationellt. Då är det intressant att veta på vilket sätt Centerpartiet har försökt att minska regelbördan på företagen.