Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till majoritetens förslag i betänkande NU8 om regelförenklingsarbete i alla delar utom i punkt 1.
Jag har liksom många andra ledamöter i kammaren besökt många olika företag och talat med många företagare genom åren. Det är klart att jag har fått med mig intryck av varierande slag beroende på vilken typ av företag jag har besökt och inom vilken bransch den företagare jag har talat med har varit verksam.
I de allra flesta sammanhang är det ändå ungefär samma saker som kommer upp till diskussion. Jag brukar säga att det går att samla det som bekymrar de företagare jag har stött på genom åren i fyra k:n: krångel, kapital, kompetens och konkurrens.
Ofta hamnar krångel högt på listan. Det tar tid och är slitsamt, och det behöver därför minska. Det handlar om krångel och bemötande på alla nivåer, vill jag tillägga.
Att driva företag innebär förstås att förhålla sig till en stor mängd regler. Det finns regler för start, för drift och avslut av företag, och för viss typ av verksamhet kan det behövas tillstånd. Olika skatter ska redovisas och betalas in och affärshändelser bokföras. Har företaget anställda följer skyldigheter vad gäller arbetsmiljö, anställningar med mera.
Utvecklingen av det moderna samhället har medfört ett omfattande regelverk. Regler har tillkommit av olika skäl. Det handlar till exempel om att skydda människors liv och hälsa, skydda djur och miljö, skydda egendom och finansiera allmänna nyttigheter.
Varje enskild regel i sig kan oftast motiveras. Regler är nödvändiga för att samhället ska fungera. Det är dock det totala trycket av regelmassan som ofta kan kännas betungande. När regelfloran övergår i något ogreppbart, något som det finns liten förståelse och acceptans för, då har det blivit för mycket.
För åtta år sedan när jag var nyvald riksdagsledamot genomförde Företagarnas riksorganisation en aktivitet på Drottninggatan. Under en hel vecka, åtta timmar om dagen, stod de och läste lagar och regler som företagandet i vårt land är omgärdat av. Trots att de höll på under en hel vecka hann de inte klart.
Detta var ett tankeväckande sätt att illustrera mängden regler för företag. Nu måste jag förstås tillägga att det här med tyngande regler inte var något nytt vid den tiden. Företagare har upplevt krångel under lång tid. Blickar man bakåt i historien har regelkrånglet varit på tapeten ända sedan 70-talet.
År 1978 presenterades en proposition om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati. Det var en borgerlig regering vid den tiden. År 1996 tillsattes Småföretagardelegationen för att främja småföretagens villkor. Delegationen publicerade ett antal rapporter, bland annat
Bättre och enklare regler
samt
Regelförenkling för framtiden
.
År 1998 tillsattes den så kallade Simplexgruppen. År 1999 kom en förordning som Simplexgruppen presenterade. År 1999 gjorde riksdagen ett tillkännagivande som handlar om att åtgärder måste vidtas i syfte att intensifiera arbetet med regelförenkling för företag. År 2002 kom riksdagen med ytterligare ett tillkännagivande till regeringen om att bland annat sätta upp ett kvantitativt mål och öka takten i regelförenklingsarbetet.
Jag tycker att det är viktigt att ha detta med sig när vi nu debatterar regelförenkling här i dag. För trots detta och alla påtryckningar från olika håll hände det inte särskilt mycket. Som jag presenterade röstade riksdagen år 1999 för ett tillkännagivande. Det adresserades regeringen Persson. År 2002 gjordes ett nytt tillkännagivande adresserat till samma regering.
Det skulle dröja ända till 2006 när alliansregeringen tog plats i Rosenbad innan det började hända konkreta saker inom det här området. Ambitionen när alliansregeringen tillträdde var och är fortfarande höga, vilket är bra och något som vi alla kan glädjas åt. Folkpartiet har varit pådrivande i detta arbete.
Regeringen har en syn på regelförenklingsarbetet som handlar om att betona sambandet mellan regelförenkling, tillväxt i ekonomin och ökad sysselsättning. Regelförenkling är därför ett viktigt medel för att nå regeringens övergripande mål att bryta utanförskapet. Nya och växande företag är grundläggande förutsättningar för att skapa sysselsättning, ekonomisk tillväxt och förnyelse.
Det är glädjande att även oppositionen är av uppfattningen att det är viktigt att arbetet utvecklas och går vidare, vilket ska tilläggas att det också gör. Detta framgår av den skrivelse som ligger till underlag för det betänkande som vi i dag debatterar och senare ska fatta beslut om.
Ytterligare en sak att glädjas över är att Sverige är ett av de ledande länderna i EU-kretsen och ett av sju länder som har inrättat ett regelråd.
Herr talman! Enligt min och Folkpartiets uppfattning är det angeläget att en inställning till företag och företagande som handlar om att göra vardagen enklare för våra vardagshjältar, vilket jag kallar företagarna, får råda på alla nivåer.
I förrgår presenterade Näringslivets regelnämnd en rapport som visar att det finns mycket att göra på kommunal nivå när det gäller företagsklimat. Här har vi alla en viktig roll att fylla när det gäller att påminna våra kolleger i olika kommuner om att förenkling och bemötande är viktigt även på kommunal nivå.
När det gäller förslaget från en majoritet av utskottets ledamöter om att driva på för one stop kan jag bara instämma i ambitionen. Det är dock onödigt att skicka ett tillkännagivande eftersom ett arbete i den riktningen redan är på gång i Näringsdepartementet.
Vad gäller den reservation som handlar om uppskruvade krav för regelförenklingsarbetet är jag inte heller här av någon annan uppfattning än att det arbetet i övrigt ska genomsyras av att det ska vara till nytta för nya och växande företag.
Inledningsvis nämnde jag fyra k:n, krångel, kapital, kompetens och konkurrens. Det handlar om att arbeta på bredden inom alla dessa områden. Mycket har gjorts, och det finns mer kvar att göra. Det viktigaste är inställningen till företag och företagande.
Avslutningsvis vill jag säga att jag inte tror att det är en slump att fler väljer att starta företag nu än tidigare. Det handlar om synen på företag och företagande och om attityder. Jag vill påstå att attityderna har förändrats under senare år.