Herr talman! Ulf Dinkelspiel har önskningar om
hur det skall gå. Han måste vara väl medveten om
att Maastrichtavtalet och de krav som ställs upp är
av den karaktären att det inte är möjligt att EU
inom överskådlig tid skulle bli alleuropeiskt. De
länder som nu är aktuella är samtliga
västeuropeiska länder. Utöver dem kan möjligtvis
något enstaka land komma i fråga. Det är därför jag
är så kritisk mot Europaunionen. Villkoren,
kraven, inriktningen ligger på en sådan nivå att man
inte kan uppfylla det som är så viktigt, nämligen en
alleuropeisk samverkan som sker i former som är
gynnsamma för alla länder i Europa. Det är därför
som det är viktigt att det blir en stark opinion mot
Maastrichtavtalet. Det bästa sättet att ge sin
mening till känna är att säga nej till EU. Jag skulle
tro att de resultat som man kommer att uppnå av
allt att döma inte kommer att bli sådana att det
finns skäl att ändra ståndpunkt. Det har jag också
sagt i min interpellation och i dagens debatt. Jag
tycker inte heller att Ulf Dinkelspiel har kunnat
övertyga på den punkten.
Slutligen vill jag säga att den verkligt viktiga frågan
är självbestämmanderätten och vår utrikespolitik.
Därför är frågan: Vilka garantier får Sverige för att
en politik som inte bara innebär alliansfrihet utan
också syftar till neutralitet i krig kan upprätthållas
och stå fast för framtiden, om svenska folket så vill?
Jag är långt ifrån övertygad om att så kommer att
bli fallet. Skälet till det är att vissa av ministrarna i
regeringen, bl.a. Carl Bildt och försvarsministern,
har gjort uttalanden som gör att svenska folket har
anledning att känna tvivel på denna punkt.