Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1993/94:62 om folkomröstningen om EU-medlemskap m.m.

Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m), 1993-12-03 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Hans Göran Franck har ställt ett antal

frågor till mig angående bl.a. den kommande

folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i

EU.

Hans Göran Franck undrar inledningsvis om det

endast kommer att bli ja- och nej-alternativ i

folkomröstningen samt om resultatet kommer att

följas. Som tidigare angivits i denna kammare

kommer statsministern att kalla till

partiledaröverläggningar i folkomröstningsfrågan

när ett färdigt avtal föreligger, eller vi har en klar

uppfattning om när så kommer att bli fallet. Dessa

överläggningar kommer att bli avgörande för

förläggning och utformning av folkomröstningen.

Regeringens mening i denna fråga är att det bör bli

två klara alternativ. Som regeringen förklarade

redan i regeringsdeklarationen den 4 oktober 1991

skall utslaget självfallet följas.

I sin interpellation redovisar Hans Göran Franck

sin starkt negativa uppfattning om följderna av ett

svenskt medlemskap. Hans Göran Franck frågar

sedan vilka nackdelar regeringen kan redovisa med

ett medlemskap i EU. Jag avstår från att, lösryckt

från sitt sammanhang, i detalj kommentera alla de

påståenden Francks interpellation innehåller. Ifrån

åtskilliga debatter i denna kammare är det allmänt

bekant att jag inte delar Hans Göran Francks

negativa beskrivning.

Då det gäller den övergripande värderingen av ett

medlemskap och de eventuella problem som kan

finnas vid ett medlemskap vill jag i stället hänvisa

till att jag med stor tydlighet har redogjort för detta

vid inledningen av förhandlingarna den 1 februari i

Bryssel. I just förhandlingsprocessen försöker vi nu

tillse att Sverige får tillfredsställande lösningar på

de problem som vi anmält. Jag har ingen anledning

att tro att vi inte skulle lyckas med detta.

Jag vill också påminna Hans Göran Franck om att

Utrikesdepartementets handelsavdelning

fortlöpande ger ut grönböcker som redovisar

konsekvenser av ett medlemskap. Dessutom skall

de sex konsekvensutredningarna, som inom en

nära framtid kommer att presentera sina

betänkanden, beskriva konsekvenserna av såväl ett

medlemskap som ett utanförskap.

I sin fjärde fråga undrar Hans Göran Franck vilken

beredskap som finns i händelse av ett nej och vilken

plan det finns för att då tillvarata svenska intressen.

Alla ansträngningar inriktas nu på att förhandla

fram ett bra avtal och åstadkomma ett ja i

folkomröstningen. Skulle det trots detta bli ett nej,

framstår EES-avtalet naturligen som basen för vår

anknytning till Europa. Detta avtal är viktigt men

kommer enligt min mening inte att räcka i det långa

loppet.

Ett nej i folkomröstningen skulle innebära att vi i

Sverige inte finge del i flera viktiga

samarbetsområden inom EU. Dessutom skulle vi

avstängas från möjligheterna att effektivt tillvarata

viktiga nationella intressen i det fördjupade

europeiska samarbetet.

Det är ett av de viktigste skälen för att Sverige,

genom ett medlemskap, vill delta fullt ut och få

rösträtt i det nya Europa. Att stå utanför skulle för

Sveriges del betyda ett fortsatt demokratiskt

underskott. De negativa effekterna för välfärden

och de politiska konsekvenserna av en sådan

händelseutveckling skulle innebära allvarliga

påfrestningar för det svenska samhället.

Slutligen frågar Hans Göran Franck på vilket sätt

regeringen avser, med minskade skatteinkomster,

att finansiera de merutgifter för statskassan som

följer av ett medlemskap.

Det stämmer att ett medlemskap kommer att

innebära att Sverige varje år kommer att bidra till

EG/EU:s budget. Det är dock mer komplicerat än

så. Vi får vid ett medlemskap betydande

återflöden, framför allt i form av bl.a.

jordbruksstöd och medel från strukturfonderna.

Dessutom kommer Sverige att kunna spara

åtskilliga miljarder genom de slopade

gränskontrollerna och valutaväxlingskostnaderna.

Än viktigare än dessa statiska effekter är givetvis de

dynamiska effekterna på svensk ekonomi av ett

medlemskap. Den stabilitet som ett medlemskap

innebär kan väsentligt bidra till att öka

investeringar och trygga arbetsplatser i vårt land.

De ökade statsinkomsterna till följd av en bättre

ekonomisk utveckling kan bli betydande.

Därför är det också min bestämda uppfattning att

ett utanförskap skulle bli betydligt dyrare än ett

medlemskap.

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m): Svar på interpellation 1993/94:62 om folkomröstningen om EU-medlemskap m.m. (1993-12-03) — PRESS0