Herr talman! Immaterialrätten handlar om skyddet för idéer och för konstnärligt skapande. Precis som tidigare talare har varit inne på är det en grundsten för ett samhälle där människor vågar ta risker och lägga ned betydande tid och kraft på satsningar som kanske först långt senare kan bära frukt i form av en ekonomisk avkastning. En fungerande immaterialrätt som leder till ett väl samordnat system för industriellt rättsskydd av olika slag men också till olika former av upphovsrätt är nödvändig för att vi ska kunna ha ett samhälle som bygger på tillväxt, som uppmuntrar entreprenörskap och som stimulerar den industriella utvecklingen och nyföretagandet men som samtidigt också skyddar konstnärers och andra skapande utövares rättigheter till sitt skapande.
Det är viktigt att immaterialrätten bygger på långsiktighet. Det här är ett område där man definitivt vinner på en god förutsebarhet långt fram i tiden avseende vilka rättsregler som kommer att gälla. Det är också mycket viktigt att man har en enhetlighet mellan olika former av idéer och prestationer som man vill skydda upphovsrättsligt.
Inte minst viktigt är det också med det internationella samarbetet. Det är i sak olyckligt ifall olika länder i onödan väljer olika lösningar för att åstadkomma immaterialrättsligt skydd. Det är inte minst viktigt att man har ett immaterialrättsligt system där man håller nere kostnaderna för bevakandet av de rättigheter som man ska bevaka.
Av den anledningen är vi från Folkpartiet mycket positiva till ett ökat internationellt samarbete, inte minst på EU-nivå, på det immaterialrättsliga området. Vid debatten i motsvarande ämne förra året hoppades jag att EU:s mycket långdragna förhandlingar om ett gemenskapspatent skulle komma i hamn. Tyvärr får jag nu uttrycka samma förhoppning igen. Jag hoppas innerligt att jag nästa gång vi debatterar immaterialrättsliga frågor i allmänhet slipper framföra en sådan förhoppning, utan att frågan då ska vara i hamn - "äntligen" för att citera talare i den förra debatten. En fungerande ordning för gemenskapspatent skulle nämligen vara en av de viktigaste åtgärderna för att få en samordning på europeisk nivå som samtidigt också dramatiskt sänker kostnaderna för att bevaka patent i olika länder, vilket i sin tur är viktigt för att gynna industriell utveckling och tillväxt i Europa.
Herr talman! Vi vet att det i flera olika sammanhang pågår ett intensivt arbete på EU-nivå i olika immaterialrättsliga frågor i Europa. En av dem kommer vi att diskutera lite senare i kväll, nämligen frågan om genpatent, men i detta betänkande har vi en fråga som handlar om EU:s arbete när det gäller patent på datorrelaterade uppfinningar. Det är ett komplext område, där det finns ett stort antal patent som beviljas på datorrelaterade uppfinningar och där det på alltfler områden inom industrin är så att de uppfinningar som tillkommer är på ett eller annat sätt datorrelaterade.
Det är angeläget att man hittar en hållbar juridisk lösning på detta område och att man kan åstadkomma en europeisk harmonisering av patentpraxis på det här området. Jag hyser gott hopp om att man där kommer att kunna landa på en konstruktiv kompromiss, men vi från Folkpartiets sida anser inte att det finns anledning att i dag från utskottets sida ta ställning till olika förslag i pågående förhandlingsarbete.
Herr talman! Just därför att det är viktigt med en internationell samordning, långsiktighet och enhetlighet blir jag lite förvånad över tanken på att man skulle från svensk sida ensidigt införa en ny upphovsrättslig form, som kallas arenarätt, för att skydda de rättigheter som idrottsutövare eller andra kan vilja bevaka. Det är frågor där vi i dag har ett annat system för att bevaka möjligheten att kunna skydda sig som enskild idrottsutövare eller vad det nu kan vara mot obehöriga upptagningar och återgivningar av ens prestationer. Det skulle ur europeisk synpunkt vara beklagligt ifall Sverige här valde en särlösning.
Avslutningsvis, herr talman! Ibland går det fort att få framgång i en fråga. Den dag när vi förra gången debatterade immaterialrätt i allmänhet diskuterade vi mycket om den statliga styrelserepresentationen i STIM. Dagen efter förra årets debatt beslutade regeringen helt i enlighet med det borgerliga förslaget att ta bort den statliga styrelserepresentationen. Vi får väl se om vi i år lyckas lika bra med att få gehör för det gemensamma borgerliga kravet att se över dagens system för fördelning av den statliga upphovsrättsersättningen.
Bonus Presskopia har i dag inte skyldighet att ta upp som medlemsorganisationer alla de konstnärsorganisationer som verkar på detta område, och vi tycker att det kan vara väl värt att pröva om dagens ordning är den principiellt mest tillfredsställande.
Av den orsaken, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation nr 3.