Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 och
i övrigt till utskottets hemställan i sin helhet.
Det moderna kriget är totalt och drabbar därför
hela samhället. För att kunna stå emot och lindra
krigets verkningar är det nödvändigt att civila och
militära resurser samverkar. Det är detta vi kallar för
totalförsvaret.
Det samhälle som skall skyddas, dvs. fredssam-
hället, är därför själva basen för alla försvarsresurser.
Vår beredskap utgår alltså från samhällets inneboende
förmåga att möta kriser och krig. Totalförsvaret skall i
första hand vara fredsbevarande genom att ha sådan
styrka, sammansättning och beredskap att en angripa-
res förluster och andra uppoffringar i samband med
försök att utnyttja vårt land inte ter sig rimliga i för-
hållande till fördelarna.
För att vi skall ha en god beredskap att möta hot
av olika slag måste en mängd verksamheter kunna
fungera såväl i kriser som i krig. Förberedelserna på
civil sida blir lika viktiga som på militär sida. Bered-
skapsfrågorna är en angelägenhet för hela samhället,
vilket innebär att såväl statliga myndigheter, kommu-
ner, landsting och kyrkliga kommuner som organisa-
tioner, företag och enskilda skall samverka mot en
gemensam hotbild både i fredstid och under krigsför-
hållanden.
I samband med försvarsbeslutet 1992 fastställdes
uppgifterna för den civila delen av totalförsvaret.
Dessa är att värna civilbefolkningnen mot verkningar
av krigshandlingar under kriser och krig, trygga en
livsnödvändig försörjning, att under kriser och i krig
stödja försvarsmakten samt att för fullföljandet av
dessa uppgifter under kriser och i krig upprätthålla de
viktigaste samhällsfunktionerna.
Den nuvarande lagstifningen om civilförsvaret
härrör från 1944 års civilförsvarslag. Det regelbruk
som finns numera är svåröverskådligt. Därför har det
blivit angeläget att sammanföra de olika lagar som
finns. Synen på samhällets beredskapsåtgärder har
genomgått förändringar. Principen att den som har
ansvaret för en verksamhet i fred skall behålla detta
ansvar under krig, den s.k.ansvarsprincipen, har ac-
cepterats, och kommunerna har tilldelats en viktig roll
när det gäller det civila försvaret på lokal nivå.
Herr talman! I den föreslagna lagen om civilt för-
svar fastläggs kommunernas, landstingens och de
kyrkliga kommunernas ansvar för de beredskapsför-
beredelser som behövs för deras respektive verksam-
het under höjd beredskap. Detta innebär att kommun-
styrelse, landstingsstyrelse och kyrkoråd skall ansvara
för att beredskapsförberedelserna får en enhetlig in-
riktning och genomförs på ett ändamålsenligt sätt. I
lagförslaget betonas vikten av samverkan mellan
berörda myndigheter, kommuner och landsting samt
kyrkliga kommuner. Den kyrkliga kommunen skall
även samverka med övriga trossamfund, såväl kristna
som icke-kristna, som finns på lokal nivå.
Herr talman! Enligt lagförslaget skall kommuner-
na få ersättning av staten för sina beredskapsåtgärder.
Ersättningen skall bestämmas med utgångspunkt i
varje kommuns utsatthet och risker i krig. Landsting-
en skall få ersättning för utbildning som är ett led i
beredskapsförberedelserna. Vi kristdemokrater finner
det dock anmärkningsvärt att de kyrkliga kommuner-
na inte föreslås få ersättning. Principen lika för alla
bör här råda, varför vi ställer oss bakom och yrkar
bifall till reservation 1. I lagförslaget betonas att varje
kyrklig kommun är skyldig att bedriva verksamhet för
invånare från andra kyrkliga kommuner och för ut-
länningar som söker skydd i Sverige, på samma sätt
som gäller för dem som bor inom den egna kyrkliga
kommunen.
Herr talman! I motion Fö9 har Kristdemokraterna
lyft fram hur viktigt det är att samhällets förmåga att
möta störningar under kriser och i krig upplevs som
en angelägenhet för oss alla och att medvetenheten
om dessa frågor sprids. Hemskyddet, som nu blir
lagreglerat, skall vara en beredskapsorganisation som
skall fungera som en informationslänk mellan de
kommunala myndigheterna och befolkningen. Det
skall även verka för att skydda, rädda och hjälpa be-
folkningen i samband med stridshandlingar och verka
för att trygga en sådan försörjning som är nödvändig
för befolkningens överlevnad.
Respekten för människovärdet ålägger oss att i allt
samarbete se på den enskilda människan och skapa
sådana regler att riskerna för kränkningar av männi-
skovärdet förhindras. Den kommunala äldre- och
handikappomsorgen kommer att utsättas för stora
påfrestningar i ett kris- och krigsläge. Antalet äldre
ökar i vårt land och allt fler får hemtjänst, och efter-
som hemtjänsten i ett krisläge kan behöva avlasta
akutsjukvården innebär detta stora krav på hemtjänst-
personalen.
Hemskyddet blir här en viktig och användbar or-
ganisation - särskilt i storstädernas innerområden, där
många gamla lever anonymt med inga eller få kontak-
ter med närboende. I samarbete med Socialtjänsten
kan hemskyddet bli en värdefull resurs i arbetet med
att planera för omhändertagande av äldre och handi-
kappade.
Genom att kommunerna nu får en sammanhållan-
de roll i beredskapsföreberedelserna och skall ta ini-
tiativ till samråd som krävs med andra myndigheter är
grunden lagd för en god planering av Socialtjänstens
åtaganden.
Herr talman! För att de statliga myndigheterna
skall kunna få en så heltäckande sammanställning
som möjligt av beredskapsläget i kommunerna är det
nödvändigt att systematisera de samlade redovisning-
arna. Staten behöver också få veta vilket stöd kom-
munerna önskar vad gäller utbildning och materialut-
veckling. I Kristdemokraternas motion framhålls
därför att länsstyrelsernas roll som stödresurs måste
uppmärksammas. Även när det gäller skyddsrums-
byggandet är länsstyrelsernas medverkan av stor be-
tydelse. De har en bättre överblick över planeringsun-
derlaget och större möjligheter att bedöma skyddsbe-
hoven ur ett regionalt perspektiv än vad den enskilda
kommunen har. Både större och mindre kommuner
kan alltså behöva hjälp med planering. Försvarsut-
skottet har aktualiserat frågan genom en särskild rap-
port rörande problem inom den kommunala beredska-
pen. De förändringar som nu planeras kommer att
medföra omställningar såväl i länsstyrelsernas arbets-
sätt som i personalens kompetens. Bättre metoder för
uppföljning betonas.
Utskottet menar att länsstyrelserna självklart
måste ha för ändamålet anpassade resurser till sitt
förfogande och har erfarit att regeringen kommer att
beakta dessa synpunkter i kommande föreskrifter. De
synpunkter som finns i Kristdemokraternas motion
kommer därmed i allt väsentligt att bli tillgodosedda.
Herr talman! Kristdemokraterna anser att Sverige
skall upprätthålla ett effektivt totalförsvar. Detta inne-
bär för oss att det civila försvaret måste ha tillräckliga
resurser för att kunna garantera befolkningen ett gott
skydd mot effekterna av aktuella hotbilder. Den nya
lagen förankrar det civila försvaret nära medborgarna
och blir ett viktigt instrument i arbetet med att förbe-
reda oss alla på de stora påfrestningar och förändring-
ar som vi kan ställas inför i ett kris- eller krigsläge.
Jag yrkar därför bifall till reservation 1 och till
hemställan i utskottets betänkande.