Fru talman! Debatten om hyressättningssystemet
lider av bristen att vi inte har ett sakligt underlag för
den debatten. Bruksvärdessystemet bygger i sina
grundprinciper på att det ska spegla de värderingar
som finns på bostadsmarknaden. Det är grundprinci-
perna bakom bruksvärdessystemet där allmännyttan
intar en hyresledande roll.
Det uppdrag som regeringen har gett till utredaren
är att se om intentionerna bakom lagstiftningen också
har tillämpats i praktiken på olika bostadsmarknader i
Sverige. Jag vill ha det underlaget från utredaren
innan jag tar ställning till om det behöver vidtas några
åtgärder i förändrande riktning när det gäller det nu-
varande hyressättningssystemet. Jag tycker att det är
ett fullkomligt rimligt förfarande att vi angriper pro-
blemen på det sättet.
Det har figurerat väldigt många påståenden i de-
batten som inte är riktigt underbyggda i ett seriöst
perspektiv. Jag tycker att vi ska ta fram det här mate-
rialet. Utredaren gör nu ett väldigt genomgripande
analysarbete där han också går ut och intervjuar bo-
stadskonsumenter om deras värderingar av boendet.
Låt oss avvakta det materialet innan vi uttalar oss
tvärsäkert om bruksvärdessystemets eventuella bris-
ter.
Sedan tangerar ju frågeställaren den viktiga hu-
vudfrågan, nämligen hur vi får till stånd ett ökat bo-
stadsbyggande i Sverige. Där har jag den ingången att
jag inte tror att det är en enkel åtgärd som leder fram
till ett ökat bostadsbyggande utan att det är en rad
åtgärder som krävs. Kommunerna måste ta ett tydli-
gare bostadsförsörjningsansvar och använda de bo-
stadspolitiska instrument som kommunerna besitter
för att medverka till ett ökat bostadsbyggande.
Det är det kommunala planmonopolet. Det hand-
lar om allmännyttans roll, även för nyproduktionen.
Det handlar om mark och avgiftssättning. Det är en
del. En annan del är att uppnå en rättvis företagsbe-
skattning, en neutralitet i företagsbeskattningen som
inte leder till att vissa boendeformer missgynnas på
marknaden. Det arbetet pågår, som Inga Berggren
vet, inom ramen för Fastighetsskatteutredningen.
En tredje åtgärd som jag är mycket intresserad av
att diskutera är att pressa produktionskostnaderna.
Här handlar det, tror jag, om att utveckla nya metoder
för bostadsproduktion där byggherrar och entrepre-
nörer samverkar och planerar byggena för att hålla
igen produktionskostnaderna. Det handlar också om
att vidta åtgärder som skärper konkurrensen i bygg-
branschen. Både på entreprenörssidan och på bygg-
materialssidan lider vi av en bristande konkurrens i
Sverige, liksom i många andra länder. Om vi inte kan
öppna för en effektivare konkurrens kommer vi inte
heller att utveckla nya produktionsmetoder och ha
förutsättningar att åstadkomma en press på produk-
tionskostnaderna.
Det är alltså en rad samverkande åtgärder som
måste till för att vi ska få till stånd det välbehövliga
ökade bostadsbyggandet, särskilt i Stockholmsregio-
nen. Då måste också de som leder kommunerna i
Stockholmsregionen vara med och ta ansvar för den
utvecklingen.