Fru talman! Jag skall försöka spara något av
kammarens tid genom att inte gå i någon egentlig
polemik med övriga partiers företrädare.
Jag tycker emellertid att det finns anledning att
erinra om att riksdagens arbete under den gångna
mandatperioden har varit föremål för ganska stora
förändringar. Den största förändringen av alla är na-
turligtvis den nya budgetprocessen och omläggningen
till det nya budgetåret.
I de utvärderingar som hittills har kunnat göras av
konstitutionsutskottet och också av den arbetsgrupp
som talmanskonferensen har utsett har det visat sig att
förändringarna ändå i allt väsentligt har fungerat
ganska bra. Men det finns några skönhetsfläckar.
Jag kan gärna säga en av skönhetsfläckarna är
detta som vi nu diskuterar, nämligen att över 20 pro-
positioner och en del andra förslag måste hänskjutas
till nästa mandatperiod. Jag har alltså viss förståelse
för den kritik som finns.
Jag vill också konstatera att det har man även haft
inom regeringen. Den lista som från början presente-
rades, när vi första gången diskuterade detta, omfatta-
de ett fyrtiotal aviserade propositioner. Efter kontak-
ter mellan talmannen och i första hand Statsrådsbe-
redningen har det kunnat reduceras till närmare hälf-
ten. Jag anser inte heller att det är tillfredsställande,
och det kan inte har varit avsikten när man skrev in
den paragraf i riksdagsordningen som säger att man
undantagsvis kan hänskjuta ärenden till kommande
mandatperiod.
Därför tror jag att det finns ett gemensamt intresse
att komma till rätta med problemen. Talmanskonfe-
rensen har ju i onsdags också varit överens om att
man skall fortsätta ett arbete kring de här frågorna
under nästa mandatperiod.
Jag tror inte uppriktigt sagt, fru talman, att en re-
gering vinner några större politiska poänger, knappast
några poänger alls, genom att i slutet av mandatperio-
den presentera dussintals nya propositioner. Jag ser
detta som en anpassning som ännu inte har skett till
riksdagens nya arbetsordning och som ett uttryck för
det ökade tempo som hela tiden präglar den politiska
processen.
Jag tror att alltså inte, Marianne Samuelsson, att
något av de övriga partierna hindras - och det tyckte
jag att Marianne Samuelsson visade i sitt anförande -
att uttrycka åsikter om regeringens propositioner och
förslag därför att de i riksdagsarbetet blir hänskjutna
till ett kommande riksmöte. Marianne Samuelsson
gav ju ett exempel på det i sina kommentarer till mil-
jöpropositionen. Jag tror alltså inte att det kommer att
hindra debatten om dessa ärenden. Men det är ändå
inte tillfredsställande när det ur praktisk synpunkt blir
som det nu har blivit. Jag utgår från att man i det
fortsatta arbetet kommer att hitta en lösning även på
detta problem.
Avslutningsvis, fru talman, ber jag att få yrka bi-
fall till samtliga de förslag som finns från berörda
utskott när det gäller uppskjutning av behandling av
ärenden till nästa riksmöte.