Fru talman! I slutskedet av detta riksmöte har re-
geringen till riksdagen överlämnat ett stort antal pro-
positioner och skrivelser. Rena tidsskäl gör det omöj-
ligt att färdigbehandla dessa ärenden före sommarup-
pehållet. Avsikten är också enligt propositionsför-
teckningen att ställningstagande skall ske först efter
riksdagsvalet den 20 september.
Enligt RO 5:10 skall ärende avgöras under den
valperiod då det väckts. Det krävs ett särskilt beslut
av riksdagen för att uppskov med behandlingen av ett
ärende skall medges till första riksmötet i nästa val-
period. Sådant uppskov begärs nu av ett stort antal
utskott med anledning av sent inkomna propositioner.
Vi hörde av den uppräkning som talmannen gjorde att
det praktiskt taget är till alla utskott som sådana ären-
den har kommit in. Men av förarbetena till riksdags-
ordningen i dess nuvarande lydelse framgår att möj-
ligheten att skjuta på ärenden till nästa valperiod var
tänkt att utnyttjas endast i rena undantagsfall.
De moderata ledamöterna i finansutskottet påpe-
kar i en reservation tillsammans med företrädare för
andra oppositionspartier att regeringen medvetet lagt
fram sina propositioner så att motionstiden nätt och
jämnt hinner löpa ut innan riksmötet avslutas. Detta
förfaringssätt anknyter till vad som på senare tid blivit
vanligt, nämligen att regeringen konsekvent väntar till
sista tillåtna dagen för att avge proposition, då det i
gengäld kommer en störtflod av sådana med åtföljan-
de svårigheter för riksdagens ledamöter att överblicka
allt och formulera motförslag.
Nu är det emellertid så att om behandlingen av en
proposition skjuts från en valperiod för riksdagen till
nästa, får enligt riksdagsordningen 3:12 motion med
anledning av propositionen även väckas inom sju
dagar från början av den nya valperioden. Efter om-
läggningen av budgetåret löper dessutom allmän mo-
tionstid från det nya riksmötets början och så länge
som motioner får avlämnas med anledning av budget-
propositionen. Detta betyder att den tid under vilken
motion kan väckas i ett ärende som behandlas i en
från föregående valperiod uppskjuten proposition
förlängs med ytterligare minst två veckor. Därmed är
man framme i slutet av oktober. Anhopningen av
propositioner till just den 25 maj med sikte på att den
första formella motionstiden skall utgå på riksmötets
sista dag ter sig därmed märklig och kan faktiskt
uppfattas som en ren provokation.
Ytterligare en egendomlighet är att de frågor som
regeringen nu har aktualiserat i propositioner i all-
mänhet avser ändrad lagstiftning. Med den nya budge-
tordningen skall emellertid hösten i första hand ägnas
åt arbete med nästa års budget. Detta blir särskilt
angeläget under det första riksmötet efter ett val,
eftersom den tid som då står till förfogande blir avse-
värt kortare än normalt. Flertalet av de regeringsför-
slag som nu väckts kommer därmed - även om de
parlamentariska förhållandena skulle kvarstå oföränd-
rade efter valet - att kunna utskottsbehandlas och
avgöras först under våren 1999. I detta ljus framstår
den stora propositionsfloden den 25 maj som ännu
mer obefogad.
Nu är det dessutom så att höstens val kan skapa en
ny parlamentarisk situation, t.o.m. ett byte av rege-
ring. Det är faktiskt för att öppna för en sådan even-
tualitet som vi då och då ordnar val. Regeringsförsla-
gen kan mycket väl vara överspelade, och rent av
återkallade, långt innan den samlade motionstiden
löpt ut.
Jag behöver kanske inte särskilt understryka att vi
moderater strävar efter att denna situation med rege-
ringsbyte skall uppkomma. Vi finner det därför föga
meningsfullt att på nuvarande stadium i sak ta ställ-
ning till regeringens senkomna förslag. Om så behövs,
kommer vi att väcka motioner till hösten. Men vi
räknar med att vi i de ärenden där vi har skiljaktiga
synpunkter skall kunna återkomma med våra förslag i
propositionsform.
Sedan vi diskuterat frågan om sena propositioner i
finansutskottet ändrade socialdemokraterna den ur-
sprungligen föreslagna motiveringen till sin begäran
om uppskov och infogade i betänkandet en redogörel-
se för de sakförhållanden som jag här har redovisat.
Men varje kritik mot regeringen för dess förfarings-
sätt undviks nogsamt. Det kanske inte är så egendom-
ligt för ett regeringsparti. Men varför har inte Centern
och Vänsterpartiet stött den motivreservation som
övriga oppositionspartier avgett? Är ni mera stödpar-
tier än oppositionspartier även i en sådan här fråga,
som mest gäller att få rimliga arbetsförhållanden i
riksdagen?
Fru talman! Till vissa av de övriga uppskovsbe-
tänkanden som nu diskuteras har det fogats reserva-
tioner som moderata ledamöter står bakom. Jag nöjer
mig emellertid med att här yrka bifall till reservatio-
nen i finansutskottets betänkande nr 30.