Fru talman! Den skrivelse från regeringen som det
här betänkandet handlar om är ett resultat av ett sam-
arbete mellan oss, Miljöpartiet och Socialdemokra-
terna. Skrivelsen är i första hand en redogörelse för
läget vad gäller försöksdjursanvändningen, men även
en del nya ställningstaganden från regeringens sida
görs.
Användning av försöksdjur är en komplicerad
fråga som engagerar många människor. Fler och fler
ifrågasätter djurförsöken på etiska grunder. Även
djurförsökens värde för forskningen kan ifrågasättas
inom alltfler områden, eftersom det finns stora olik-
heter mellan människor och djur. Någon samlad ve-
tenskaplig utvärdering av djurförsökens verkliga
värde har aldrig gjorts. I dag finns alternativ till djur-
försök, men fortfarande utförs djurförsök utan att de
alternativa metoder som finns har provats eller ens
övervägts.
Vi i Vänsterpartiet skriver i vårt partiprogram att
plågsamma djurförsök måste avskaffas och ersättas
av laboratoriebaserad teknik. Detta är utgångspunkten
i Vänsterpartiets politik när det gäller djurförsök. För
att kunna uppnå detta mål krävs dock mer än enbart
ett konstaterande av dagens situation. En handlings-
plan för hur djurförsöken ska kunna minska är nöd-
vändig. Vi finner det därför positivt att regeringen
efter samarbetet med oss skriver att den ska åter-
komma med förslag om en fortsatt strategi för att
begränsa användningen av försöksdjur.
Vi har under allmänna motionstiden motionerat
om behovet av en sådan handlingsplan men har valt
att inte reservera oss till förmån för motionen mot
bakgrund av att regeringen aviserar en strategi. Vi
redovisar i stället i ett särskilt yttrande vår syn på
försöksdjursanvändningen och vad som bör ingå i
strategin.
Vi anser att strategin ska ta sin utgångspunkt i
följande fem punkter:
1. De s.k. fem R:en ska användas i det framtida
arbetet med att begränsa försöksdjursanvänd-
ningen och utveckla alternativa metoder. I dag
är det fastslaget att de första tre R:en ska använ-
das. Utöver de redan etablerade begreppen för-
fina, refine, begränsa, reduce, och ersätta, re-
place, bör även begreppen avvisa, reject, och
omfördela resurser, redirect resources, tilläm-
pas.
2. Områden där lidande kan minimeras ska identi-
fieras. Redan i dag finns material att tillgå om
bedömningen av djurs smärtupplevelser och li-
dande. Detta material kan ligga till grund för de
bedömningsgrunder som tillämpas vid den etis-
ka prövningen.
3. Områden där djurförsöken kan fasas ut helt ska
identifieras. Inom vissa områden är djurförsök
helt förkastliga ur etisk synpunkt. Ett exempel
är vissa giftighetstest som i dag kan genomföras
bättre med alternativa metoder, och metoder
som använder djur bör därför inte tillåtas för
detta.
4. Djurslag på vilka det är särskilt angeläget att
minska djurförsöken och djurslag på vilka inga
djurförsök bör vara tillåtna ska lyftas fram. Ett
exempel på detta är användningen av apor inom
forskningen. Likheten mellan människan och
apor gör att användningen av apor innebär sär-
skilt svåra etiska överväganden.
5. Sveriges roll i arbetet med att minska djurförsö-
ken ska tydliggöras. Sverige måste vara drivan-
de genom forskning och testutveckling inom
landet och även vara pådrivande internationellt.
Utifrån denna strategi bör ambitiösa men realis-
tiska mål sättas upp för en kvantitativ minskning av
djurförsök med särskild inriktning på djurförsök som
orsakar lidande. Strategin bör också ligga till grund
för ett slutligt ställningstagande för hur de ökade
satsningarna för utveckling av alternativa metoder bör
fördelas.
En utvärdering av läget bör göras för att se hur
långt utvecklingen och valideringen av alternativa
testmetoder har kommit när det gäller dessa test.
Denna utvärdering bör följas av en långsiktig resurs-
satsning för att lösa återstående problem.
Med en sådan strategi skulle vi kunna ta tydliga
steg framåt för skyddet av försöksdjuren och för att
minska antalet försöksdjur.
Fru talman! Jag vill också helt kort säga något om
behovet av en förändrad myndighetsstruktur för för-
söksdjuren. I dag ligger ansvaret för försöksdjuren på
fyra olika myndighetsnivåer. Föreskrifter och god-
kännande av anläggningar behandlas av Jordbruks-
verket, Kommunerna har ansvaret för tillsynen. De
försökdjursetiska nämnderna handlägger tillstånd för
djurförsök, och Centrala försöksdjursnämnden har
ansvaret för andra delar, t.ex. forskningssatsningar.
Denna myndighetsstruktur är enligt min mening
oacceptabel. I dag är ansvaret alltför splittrat. Det
krävs en förändring för att detta ska kunna fungera
bättre i framtiden. Det här är, som jag ser det, en av
de mest angelägna frågorna att lösa i samband med
inrättandet av en ny djurskyddsmyndighet.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i
betänkandet.