Herr talman! Användningen av försöksdjur är en
mångfasetterad och komplicerad fråga som innebär
svåra etiska övervägningar. Alla är vi överens om att
det är angeläget att användningen av försöksdjur
begränsas, och då särskilt användningen i plågsamma
försök.
Det är en verksamhet som är omgärdad av detalje-
rade bestämmelser i svensk lagstiftning och som
innebär en avvägning mellan å ena sidan behovet av
att använda djur, å andra sidan vårt ansvar mot djuren
och deras välbefinnande.
Grundläggande forskning är viktig för sam-
hällsutvecklingen. En del av dagens kunskapsinhämt-
ning på det biologiska området förutsätter användning
av försöksdjur, men sådan användning är bara ett av
flera redskap som står till buds i sökandet efter ny
kunskap.
När en ansökan om djurförsök prövas ska enligt
djurskyddslagen valet av djur noga övervägas. Så få
djur som möjligt ska användas, och användningen ska
orsaka minsta möjliga lidande för försöksdjuren.
De djurförsöksetiska nämnderna ska väga försö-
kets betydelse mot lidandet för djuret. Nämnderna har
varit och är föremål för ett antal översyner för att bl.a.
utveckla den etiska aspekten.
Jordbruksverket och Centrala försöksdjursnämn-
den har tagit fram en åtgärdsplan för att förbättra
skyddet av försöksdjuren. Där framgick att det är
särskilt viktigt att reducera de djurförsök som innebär
smärta, obehag eller annat lidande. Utifrån det har
nya bedömningsgrunder trätt i kraft den 1 januari
2002.
Det pågår även arbete för att förbättra djurskyddet
och arbetssituationen för personer som arbetar inom
försöksdjursområdet och för att inrätta ett dataregister
över djurförsök. Genom det har fler steg tagits för att
förstärka djurskyddet.
Fru talman! Arbetet med att ta fram alternativa
metoder pågår. Regeringen har för de kommande åren
anvisat betydligt ökade insatser för just utveckling av
alternativa metoder för att kunna minska djurförsö-
ken. Centrala försöksdjursnämnden har fått i uppdrag
att redovisa en strategi för hur det utökade anslaget
ska kunna användas.
Det europeiska utvärderingscentret ECVAM spe-
lar en viktig roll i det arbetet med att t.ex. utvärdera
alternativa metoder. Man bedriver också forskning
och utvecklar olika tester. Arbetet har bidragit till ny
kunskap om alternativa metoder.
Användningen av försöksdjur inom utbildnings-
väsendet sker mest på universitets- och högskolenivå.
Den förekommer i en mängd olika sammanhang och
den är komplex. Det finns problem med detta, och en
översyn av försöksdjursanvändningen inom hela
utbildningsväsendet kommer att ske. Det är bra att
den genomförs så snart som möjligt.
Fru talman! Utvecklingen inom gentekniken har
medfört att genetiskt modifierade försöksdjur an-
vänds i allt högre grad. Det är svårt att på förhand
kunna bedöma vad en genetisk förändring kommer att
innebära för djuret. Därför behövs det en noggrann
uppföljning. Den djurförsöksetiska utredning som
pågår har fått ett tilläggsdirektiv för att bl.a. göra en
översyn av förutsättningarna för den etiska prövning-
en och särskilt då belysa de etiska frågorna runt an-
vändningen av genetiskt modifierade djur.
Slutligen vill jag säga att det har hänt en hel del
sedan den första debatt som jag förde i det här ärendet
1998. Det har gjorts förändringar i djurskyddslagen
för att stärka skyddet för försöksdjuren och det har
tillsatts flera utredningar, bl.a. för att se över den
djurförsöksetiska prövningen.
Centrala försöksdjursnämnden har fått flera upp-
drag, bl.a. att försöka kvantifiera bedömningen av
smärta och andra obehag i samband med djurförsök.
Tillsynen av försöksdjuren har utretts, och ökade
satsningar på att ta fram alternativa metoder för att
minska användningen av försöksdjur har gjorts.
Användningen av försöksdjur är en komplicerad
fråga som engagerar många människor. Det krävs en
öppenhet och en bred dialog, en öppen attityd från
forskarvärlden samt att det sprids information och
kunskap om verksamheten.
Jag vill med detta yrka bifall till förslaget i ut-
skottets betänkande.