Fru talman! Jag ska inte säga mycket om or-
densväsendet, men bara som en detalj i detta med
belöningssystem måste man slå fast att det är konstigt
att just svenskar inte kan få svenska ordnar. Det är
naturligtvis en tidstypisk företeelse från 70-talet.
Fru talman! Detta med repetitiva, som det numera
heter, eller upprepade anföranden går möjligen lite
väl långt, när Barbro Hietala Nordlund t.o.m. uppre-
par de anföranden som oppositionen höll förra året.
Jag beklagar att jag glömde nämna 17 maj och Norge,
vilket Barbro Hietala Nordlund tydligen hade väntat
sig. Nu blev hon lite besviken. Vi får ta med det nästa
gång.
De historiska frågorna kan alla som är intressera-
de få lära sig mer om genom att läsa Nationaldagsut-
redningens betänkande SOU 1994:58, där det står lite
om uppkomst av helgonfirande och hur det har varie-
rat genom åren. Alla helgdagar har minsann inte varit
så självklara från början. Där framgår också att det
finns ett och annat land som inte har nationaldagen
som helgdag, men det är ytterst ovanligt. Jag kan
nämna England som ett europeiskt exempel. Detta
betänkande anbefalles för fortsatt studium till nästa
års debatt.
Den viktiga frågan har Barbro Hietala Nordlund
inte svarat på. Hon vänder sig lite halvt mot argu-
menten att den 6 juni behöver vara nationaldag. Hon
säger att firandet kan äga rum ändå - detta firande
som hon i och för sig tycker är positivt.
Frågan måste formuleras så här, och den kräver ett
svar: Varför är det viktigare att annandag pingst är en
arbetsfri dag än att nationaldagen är det? Det är de
alternativen som står mot varandra enligt National-
dagsutredningens förslag.