Herr talman! Vi får ha en miljardärsdebatt en annan gång, men de är många, det kan jag säga.
Det här med pensioner är intressant. Du säger att det här med de 25 miljarderna till fondförvaltarna är gammalt och inte finns längre. Men en av Svenska Dagbladets bästa ekonomijournalister skrev om det här i våras, och 25 miljarder går till fondavgifter. Visst har det alltså lönat sig att ta hand om fonder och jobba på bank de sista tio åren, det är det inget snack om.
Det är inte bara kvinnor som har drabbats av det här. Det är klart att det är någonting konstigt när det gäller inkomstpensionen och hela det här paketet. En industriarbetare får i dag ut 52 procent av sin slutlön i stället för utlovade 62 procent. Då är det någonting som har hänt i systemet. Alla som har en pension och följer det orange kuvertets utveckling år från år märker att det här inte alltid är på topp. Det har hänt någonting i systemet, och det har slagit väldigt olika.
Just därför vill vi ha en utredning om de här frågorna. Vi vill se processen. Vi sitter inte med i Pensionsgruppen, och det vilar ett tungt ansvar på er som gör det att följa utvecklingen för de kvinnor som inte klarar sig på sin pension och blir fattigpensionärer trots att de har jobbat ett helt yrkesliv, att följa utvecklingen för de industriarbetare som har gjort precis samma sak och att följa alla unga som nu ska in i arbetslivet. Man måste speja 50 år framåt i tiden för att kunna garantera att de som är 30 år i dag också har någonting att leva på i framtiden.
Man borde sätta sig och titta på alla de här delarna för att få ihop det, för någonting är inte på topp när det gäller det här systemet. Det är någonting som skaver.