Fru talman! Tack, Barbro Westerholm, för att du hjälper oss att sätta fokus på frågan. Det kanske var Lars-Arne Staxäng som i något av sina tidigare inlägg pekade på hur många i arbetskraften som det kommer att behöva gå på varje pensionär framöver och hur det reellt kommer att se ut om vi inte lyckas vända utvecklingen. Det går i dag tre på varje pensionär, och det kommer att vara två om 20 år om utvecklingen fortsätter i denna riktning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Det handlar inte minst om att det borde finnas ett intresse från såväl arbetsgivare som samhället i stort att se till att skapa förutsättningar för att människor ska orka jobba längre. Men det behövs också ett intresse inte minst från arbetsgivare som anställer och att man reellt inser att man kommer att behöva ha kvar människor betydligt längre.
Jag brukar påpeka att arbetsmarknadens parter, både fack och arbetsgivare, här har ett väldigt stort ansvar i att gemensamt kanske vara mer kreativa i hur man på olika sätt kan stimulera på senare år under arbetslivet så att människor ska orka arbeta längre och att man inte minst kan ta till vara den kompetens det handlar om.
Om man tittar på Sveriges Kommuner och Landsting kan man se att de har ett nyrekryteringsbehov på nästan en halv miljon nya medarbetare fram till 2025 eller någonting liknande. Det innebär naturligtvis att de kommer att behöva både ha kvar dem som arbetar i dag och anställa alla nya som de kan tänka sig. Men det handlar också om att ta till vara kompetensen och erfarenheten hos de äldre medarbetarna på ett mycket mer kreativt sätt än i dag. Vi får hjälpas åt med den opinionsbildningen.