Herr talman! Jag kan svara kort och effektivt: Det gör vi inte.
Jag kan utveckla det och säga: Vi har, som Hanif Bali själv påpekar, under lång tid varit det parti som inte är 30 år efter. Vi har insett att den så kallade integrationspolitiken inte räcker. Man kan inte välkomna hur många som helst, alldeles oavsett hur bra integrationsåtgärder man vidtar. Sverige har länge toppat vad gäller satsningar på så kallad integration och hamnat i botten på hur väl människor faktiskt kommer in i vårt samhälle.
Jag är mycket väl medveten om att man lär sig svenska när man interagerar med andra som redan bor i landet och kan svenska. Mina föräldrar lärde sig på arbetet och av sina grannar.
Men det går inte med det omfattande mottagande vi har i Sverige i dag. Det är därför det är den enskilt viktigaste integrationsåtgärden, assimilationsåtgärden eller segregationsbrytande åtgärden man kan ta till, alldeles oavsett vad man talar om.
När det gäller samhällsorienteringen är det inte bara lite mer kunskaper och undervisning det handlar om, utan det är givetvis kopplat till en tydlig signalpolitik och en tydlig, breddad politik för vilket slags mottagande Sverige ska ha. Det är kopplat till språkkrav och grundläggande samhällskunskapskrav för att över huvud taget bli svensk medborgare. Vill man bli en del av vårt land är man välkommen att bli det, men det ska bottna i en vilja att också bli en del av vårt land.
När det gäller flyktingpolitiken har vi flera gånger tagit upp att vi inte anser att det bästa sättet att hjälpa utsatta världen över är att förflytta en stor skara människor till Sverige. Det är problemet med det omfattande mottagande vi har.
Jag har sett att Hanif Bali delar min åsikt att kvotflyktingsystemet bör vara det system som förordas när det gäller att ta emot planerat, organiserat och väl förberett.