Herr talman! Jag får höra ganska ofta att jag bör ändra på mig och att jag inte passar in i det svenska samhället. Jag klarar det rätt bra. Jag känner mig ganska svensk ändå, trots det.
Givetvis handlar det mycket om bakgrund och vilken utbildningsnivå man har när man kommer hit. Det handlar till viss del också om ifall det redan finns en diaspora i landet som har lärt sig vårt samhälle och som kan hjälpa och introducera nya som kommer.
En anledning till att migrationen ständigt ökar är att ju fler från ett annat land som bor i ett samhälle, desto fler tenderar att komma från samma land därför att man har kontakter och kontaktnät.
Det går inte att komma ifrån att volymen spelar roll. Den spelar roll för alla de områden som räknades upp på slutet: för bostäder och för att skapa en arbetsmarknad som är så pass växande att tillräckligt många nya jobb skapas för dem som redan bor här och saknar anställning och för dem som kommer hit och saknar utbildning och inte ens vet hur ett samhällssystem med olika organisationer och regelverk fungerar.
I dag kommer många från kaos, rent ut sagt. Det handlar om mycket mer omfattande konflikter. Kulturkrockar var ett ord som användes när jag var liten men som tycks ha försvunnit ganska mycket sedan dess.
Man måste ta detta i beaktande. Det går inte att blunda för att volymen spelar roll, att våra system håller på att krackelera därför att du, Hanif Bali, och dina kollegor från övriga partier har varit naiva när det gäller hur man får in människor i samhället.
Statsvetaren Andreas Johansson Heinö har skrivit en bok om bland annat den svenska toleransen. Den utkom 2012 och heter Gillar vi olika? När det gäller integrationspolitiken och Alliansens politik skriver han att alliansregeringen har utgått från att allting löser sig med arbete men att det inte finns någon forskning som stöder den tesen.