Herr talman! Jag tycker att en viktig utgångspunkt i alla samtal, diskussioner och debatter för att man ska kunna ta sig vidare är att vara ärlig och faktiskt sätta sig in i vad ens motpart tycker.
Ingen här, och definitivt inte jag, har sagt att någon ska skickas tillbaka till en krigshärd eller att man ska förneka någon att få skydd i en akut nödsituation, en situation där man flyr för sitt liv. Tvärtom hör jag till det parti som tydligast talar om att vi måste se till att först fokusera på att upprätta fristäder för alla dem som befinner sig i dessa situationer, som desperat kämpar för att få en fristad och att bistå de länder som är den närmaste plats dit människor kan ta sig.
Jag vill ta upp en fråga utöver den här. Miljöpartiet sitter nu i regeringen och har varit med och tagit fram namnändringen som jag nämnde och som bland annat fokuserar väldigt tydligt på just nyanländas etablering. Det har varit tydligt i debatten över huvud taget i dag att fokus hamnar på: Hur ska vi få in dem som kommer just nu i det svenska samhället?
När jag ser mig om i det svenska samhället ser jag ett segregerat samhälle. Vi har många utanförskapsområden med individer som växt upp i vårt land som knappt kan svenska, som inte känner att det här är deras hemland, som längtar någon annanstans.
Jag har en väldigt konkret fråga. Nu har man tydligt aviserat att man tänker satsa på att få in nyanlända i samhället. Men vad vill man göra för att bryta den segregation som finns i dag där människor lever i utanförskap och inte känner Sverige som sitt land?