Fru talman! Låt mig börja med att konstatera att Sverige har en fantastisk förskola. Den utgör en av de viktigaste delarna i vår välfärd. Den lägger grunden för våra strävanden efter ett jämställt samhälle där båda föräldrarna har möjlighet att kombinera yrkesliv och familjeliv. Förskolan är en av de mest uppskattade verksamheterna. Den ligger i topp i kvalitetsindex och är internationellt erkänd för sina höga kvalitet och goda tillgänglighet. 450 000 barn tillbringar sin vardag på förskolan.
Förskolan har en nyckelroll i samhället när det gäller att ge stöd till barn som kommer från mindre privilegierade hem. Den skapar mer likvärdiga förutsättningar för barnen inför skolstart. Internationella undersökningar som PISA och Pirls visar att det finns ett samband mellan att ha gått i förskolan och hur man sedan presterar i skolan. Det är i förskolan vi kan sätta in de tidiga insatserna för att underlätta framtida skolgång. Forskarna är överens: Ju tidigare insatser desto bättre.
Därför menar jag att det behövs ett större fokus på förskolans läranderoll. Fru talman! Missuppfatta mig inte. Förskolan är inte skola men den ska vara lärorik. Det är också den insikt som ligger till grund för de stora förändringar som nu genomförs med den nya skollagen och den reviderade läroplanen för förskolan. Man kan med rätta prata om 2011 som ett nystartsår för förskolan.
Med den nya skollagen blir förskolan en egen skolform och förskolechefen får en tydligare roll. Lek och kreativitet ska främjas, men barnen ska också förberedas för fortsatt utbildning. Ambitionerna för lärandet höjs, och målen för barnets utveckling förtydligas. Med den nya reformen startar en ny förskollärarutbildning. Den nya utbildningen ska fokusera på de kunskaper en förskollärare behöver och inte smetas ut genom en bred och generell lärarutbildning. Vi vill också förstärka förskollärarnas roll genom att införa en särskild förskollärarlegitimation från och med 2012. Jag är övertygad om att detta är ett bra sätt att höja förskolläraryrkets status och ytterligare betona förskolans viktiga pedagogiska uppdrag.
Fru talman! Det finns inget bra som inte kan göras bättre. Två ord beskriver den svenska förskolan: God kvalitet. Hög tillgänglighet.
Den viktigaste uppgiften för regeringen de kommande fyra åren kommer att vara att fortsätta att upprätthålla den höga kvaliteten inom förskolan. Det gör vi bland annat genom att satsa på fortbildning för personalen. Förskollärarlyftet har visat sig populärt. Regeringen uppdrar nu åt Skolverket att utvärdera Förskollärarlyftet med syfte att få i gång Förskollärarlyftet 2.0.
Fru talman! Kopplingen mellan forskning och verksamhet inom förskolan är i dag alltför dålig. Forskning har till syfte att utveckla verksamheten. Den höjer kvaliteten i förskolan. Därför har regeringen nyligen fattat beslut om att fortsätta satsningen på forskarskolor för förskollärare. Vi gör det möjligt för förskollärare att med bibehållen lön forska och bli lektor. Det är min förhoppning att detta kommer att stärka forskningen på förskoleområdet.
Kvaliteten i förskolan handlar också om tillgång till förskollärare. Det blir extra viktigt nu när förskollärarna med den reviderade läroplanen får ett tydligt ansvar för den pedagogiska utvecklingen. Det är viktigt att komma ihåg att förskolornas kvalitet inte bara handlar om förskollärarnas prestationer. Det faktum att alla verksamma inom förskolan jobbar tillsammans i arbetslag, ser och fokuserar på olika saker är ett framgångsrecept som vi ska hålla fast vid. Det behövs både förskollärare och barnskötare i förskolan, gärna även fritidspedagoger, genuspedagoger, kulturpedagoger och musikpedagoger.
Det finns en god tillgänglighet i den svenska förskolan men också brister som behöver åtgärdas. I de flesta kommuner är det lätt att få en förskoleplats i augusti men desto svårare om man behöver en plats i november eller april. Så får det inte vara. Rätten till förskola inom fyra månader gäller året om. Kommunerna måste bli bättre på att göra prognoser och planera för framtida behov.
Med den ny skollagen skärper vi skrivningarna och ger Skolinspektionen möjlighet att utdöma vite för de kommuner som inte lyckas leva upp till garantin. Jag menar att vi nog behöver gå ett steg längre och titta på hur vi kan kompensera de föräldrar som inte får förskoleplats i tid. Min förhoppning är naturligtvis att denna kompensation inte ska behöva betalas ut utan att det ska bli så dyrt att kommunerna faktiskt inser att det är mer lönsamt att ordna förskoleplats i tid i stället.
En grupp barn som jag bekymrar mig för är barn till arbetslösa. Bland annat har dessa barn rätt till endast 15 timmar i förskolan. Många kommuner har gått före och erbjuder fler timmar även till dessa barn. Det är bra.
Det är inte bra för barn att tvingas vara hemma med en frustrerad förälder när kompisarna får vara på förskolan. Det är inte bra att den arbetslöse föräldern inte har tid att söka jobb för att den måste ta hand om sitt barn. Därför menar jag att vi borde öka antalet timmar som barn till arbetslösa har rätt att vara på förskolan. Vi får återkomma till frågan så småningom.
Fru talman! I Sverige ska föräldrarna alltid kunna lita på att det finns förskoleplats för barnet när tiden är inne. Föräldrarna ska alltid känna sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan, vare sig den är kommunal eller har en annan huvudman. Vårt uppdrag framgent som regering och riksdag är att garantera detta till alla föräldrar i vårt land.
(Applåder)