Herr ålderspresident! Särskilt tack, Kjell-Arne Ottosson, för att du lyfter fram Gotland, som ju är min hembygd! Det värmer alltid lite extra.
Kjell-Arne Ottosson och jag har tidigare debatterat landsbygdsfrågor och klimatfrågor, och jag vet att jag vid ett tidigare tillfälle fick lov av ledamoten att kalla oss båda för lantisar. Jag tänkte fortsätta med det eftersom jag vet att det begreppet är positivt laddat för oss båda.
Det jag funderar särskilt över när jag hör det här är det som Kjell-Arne Ottosson lyfter. Kommuner och regioner ska vara med i omställningen, den ska ske på alla nivåer och det ska vara lätt att göra rätt. För mig låter det helt fantastiskt och som någonting som jag gärna skriver under på.
Men för att det ska vara lätt att göra rätt och för att omställningen ska ske i hela landet och på alla nivåer krävs det styrmedel och insatser för att den ska ta fart. Vi har tidigare i den här kammaren, också i dag, debatterat Klimatklivet, som ju är en insats som regeringen håller högt och som vi tror är ett rätt steg just för att möta en del av de mindre aktörerna och företagen. Det handlar om att ge små kommuner och regioner förutsättningar att ställa om så att det verkligen blir en omställning som sker i hela Sverige.
Därför undrar jag, från en lantis till en annan: Hur ska omställningen de facto genomföras? Hur ska den kunna ske på alla nivåer och genomsyra hela samhället i Tanumshede, i Töcksfors och hemma hos mig i Slite och Visby?