Fru talman! Rigmor Stenmark har frågat mig på
vilket sätt jag avser se till så att riksdagens ledamöter
känner sig delaktiga i EU-arbetet, särskilt inför re-
geringskonferensen 2004.
Ett öppet och förtroendefullt samarbete mellan re-
gering och riksdag är en förutsättning för att Sverige
med framgång ska kunna driva sina ståndpunkter
inom den europeiska unionen. Jag välkomnar därför
ett ökat engagemang från riksdagens ledamöter för de
viktiga EU-frågorna, särskilt när nu diskussionen om
EU:s framtid inletts. Det är angeläget att dessa frågor
debatteras såväl i riksdagen som bland den bredare
allmänheten. Ansvaret för att riksdagens ledamöter
ska känna sig delaktiga i EU-arbetet ligger dock ock-
så på riksdagen själv, och riksdagen måste själv avgö-
ra vilka arbetsformer den vill använda.
Regeringsformen och riksdagsordningen innehål-
ler föreskrifter om regeringens information till och
samråd med riksdagen. Enligt riksdagsordningen ska
utskotten följa arbetet i Europeiska unionen inom
sina ämnesområden. Information till fackutskotten
lämnas löpande av departementen, ibland på politisk
nivå och ibland på tjänstemannanivå, praxis har ut-
vecklats olika inom olika utskott. Utrikesutskottet
informeras vanligen på hög tjänstemannanivå inför
möten med Rådet för allmänna frågor och yttre för-
bindelser samt möten med Europeiska rådet.
Inför varje rådsmöte äger samråd rum med EU-
nämnden som dessförinnan får skriftligt underlag.
Riksdagen får också rapporter efter samtliga rådsmö-
ten. Samma ordning tillämpas även för Europeiska
rådets möten. I de fall då kammaren är samlad efter
Europeiska rådets möten har statsministern informe-
rat kammaren om utgången av mötet.
Riksdagen får alla nya kommissionsförslag, vit-
böcker och grönböcker. Regeringen överlämnar också
löpande faktapromemorior om nya förslag från kom-
missionen, ungefär 150 promemorior överlämnas
årligen. Detta ger utskotten möjlighet att välja vilka
frågor de vill engagera sig i. Regeringen lämnar ock-
så en årlig skrivelse med redogörelse för verksamhe-
ten i EU under föregående år.
Regeringen är beredd att i de former riksdagen
väljer löpande informera om arbetet i det pågående
konventet. Regeringen har för avsikt att på basis av
konventets resultat presentera en skrivelse till riksda-
gen som grundval inför regeringskonferensen.
Europeiska rådets möte i Laeken uttalade sig för
en tidtabell innehållande en reflektionsfas mellan
konventets avslutning och inledningen av den påföl-
jande regeringskonferensen. En sådan fas bör utnytt-
jas för att förankra konventets resultat i Sverige och
samråda med riksdagen inför förhandlingarna om ett
nytt fördrag. Detta har vid tidigare regeringskonfe-
renser skett främst genom löpande samråd med EU-
nämnden och genom att skriftligt material överläm-
nats. Under förhandlingarna om Nice-fördraget hölls
dessutom regelbundna möten mellan förhandlings-
ledningen och en beredningsgrupp inom EU-
nämnden med representanter för samtliga riksdags-
partier. Även under själva slutförhandlingen i Nice
skedde löpande samråd. Den nära och kontinuerliga
dialogen med riksdagen bidrog vid tidigare reger-
ingskonferenser till att Sverige kunde framföra de
svenska positionerna med kraft och på ett konstruk-
tivt sätt.
Jag välkomnar riksdagens engagemang i EU-
frågorna och att riksdagen nu ser över sin egen orga-
nisation inför regeringskonferensen 2004. Redan nu
finns en väl utvecklad samverkan mellan riksdagen
och regeringen som ger riksdagen möjlighet att på-
verka utvecklingen inom de områden som EU-arbetet
avser. Jag är dock öppen för att diskutera vad vi yt-
terligare kan göra för att bidra till att riksdagen kän-
ner sig mer delaktig i arbetet.