Fru talman! Jag vill börja med att tacka för möjligheten att få debattera finansutskottets betänkande. Jag gör det då det framför allt rör sjukförsäkringsfrågor. Vi debatterar i dag som sagt finansutskottets betänkande 41 Extra ändringsbudget för 2021 - Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen .
Jag vill inledningsvis yrka bifall till vår reservation i betänkandet och vill vara tydlig med att det inte innebär att vi är emot lagändringen. Tvärtom välkomnar vi propositionen. Vi önskar bara att regeringen hade kunnat gå ett steg längre och gjort förändringen bättre så att den gör ännu mer nytta.
Fru talman! Innan Socialdemokraterna 2014 återigen kom i regeringsställning var kritiken högljudd mot Reinfeldts åtstramningar inom sjukförsäkringen för att långtidssjukskrivna skulle återgå till arbetsmarknaden. Många hoppades nog på en mer human sjukförsäkring. Jag tror dock att få ens kunde drömma om att Socialdemokraterna skulle dra åt svångremmen ytterligare inom sjukförsäkringen och slå rekord i antalet utförsäkringar.
Nu handlade det heller inte längre om arbetsmarknadsåtgärder för långtidssjukskrivna, som kanske hade varit sjukskrivna i flera år, utan om tydliga signaler om att få ned antalet sjukskrivna. Detta ledde till att man slaviskt skulle följa rehabiliteringskedjans tidsgränser som i praktiken omvandlade den till en utförsäkringskedja mer än en rehabiliteringskedja. Efter 180 dagar räcker det inte ens att du har cancer, är sängliggande eller har svåra följder av långtidscovid för att du ska undslippa utförsäkring.
Vi har fått ta del av otaliga berättelser om svårt sjuka personer som utförsäkrats och fått beskedet att de borde arbeta. För inte länge sedan läste jag exempelvis om Jessica som var sjuk i ME och var sängliggande i 22 timmar om dygnet. Även hon skulle nekas ersättning och fick uppmaningen att börja arbeta. För en del har det gått så illa att de efter dessa besked helt har tappat hoppet och i desperation valt att avsluta sitt liv. Dessa inhumana utförsäkringar måste få ett slut, och människor måste i stället få adekvat stöd, rehabilitering och ekonomisk trygghet.
Fru talman! Problemet har varit att efter 180 dagar prövas personer som varit sjuka mot en fiktiv arbetsmarknad, alltså mot jobb som inte finns på riktigt. Detta görs trots att det enligt lagens förarbeten fanns en avsikt att man skulle få möjlighet att prövas mot anpassade arbeten. Dessa skulle finnas tillgängliga på riktigt, inte bara i teorin, och om man sedan kanske tackade nej till dem blev man utförsäkrad. Men i verkligheten har många fått besked från Försäkringskassan att de i teorin skulle klara av ett lugnt arbete där de får vila mycket och som inte är kognitivt utmanande. Med motiveringen att de i teorin skulle kunna ta ett sådant jobb - som inte finns - får de ingen sjukpenning.
När dessa personer sedan går till Arbetsförmedlingen får de beskedet att några sådana jobb inte finns och att man inte kan förmedla några sådana. Detta räknas då som att de har förhinder att ta jobb. För att strö ytterligare salt i såren riskerar de därför att bli av med sin sjukpenninggrundande inkomst och hamna i en svår ekonomisk situation.
Detta är helt oacceptabelt och något som Socialdemokraterna varit med om att skapa genom sina tydliga direktiv om att få ned antalet sjukpenningdagar. Sverigedemokraterna har länge kritiserat detta. Sedan valet 2018 har vi föreslagit att man helt och hållet ska slopa prövningen dag 180 mot normalt förekommande arbete. I stället bör man begränsa prövningen till konkret angivet arbete inom det egna kompetensområdet.
Det här är ett förslag som vi även i dag lyfter fram i vår reservation. Regeringen borde utreda detta för att verkligen göra skillnad i sjukförsäkringen. Tyvärr har förslaget även tidigare avfärdats av samtliga övriga partier, och utförsäkringarna dag 180 har fortsatt med svåra komplikationer och konsekvenser för de enskilda som drabbats som följd.
Detta har drabbat alla olika slags diagnoser. Förbättringar av sjukförsäkringen ska givetvis gälla alla.
Under coronapandemin har den bristfälliga sjukförsäkringen blivit blottad i ljuset när också personer med långtidscovid utförsäkrades. Sjuksköterskor som har slitit hårt för vår skull under pandemin och har gjort allt i sin makt för att rädda liv skulle sedan mötas av beskedet att de skulle utförsäkras bara för att de i teorin skulle kunna ta ett annat jobb innan de ens fått chansen att tillfriskna och återgå i arbete som sjuksköterskor.
Fru talman! Vi lade fram ett förslag i socialförsäkringsutskottet om att helt och hållet slopa 180-dagarsgränsen, och Vänsterpartiet lade fram liknande förslag. Men dessa röstades ned. Senare gick det dock upp för regeringen att förslagen kanske inte var så tokiga ändå. Då lade man själv fram ett förslag om att tillfälligt slopa 180-dagarsgränsen. Gott så!
Nu står vi här i dag med en mer långsiktig lagändring som vi i Sverigedemokraterna välkomnar även om vi inte tycker att den är tillräcklig. Den går ut på att det ska bli lättare att göra undantag från att prövas mot en bred arbetsmarknad med normalt förekommande arbeten med utförsäkring som följd.
För att det inte ska uppstå några missförstånd: Vi är till hundra procent för lättnader dag 180. Vår reservation handlar inte om att vara emot förslaget, utan vi vill tvärtom gå längre än regeringen. Med tanke på att det även funnits ministrar som missförstått ordningen i riksdagen och twittrat i tron på att en reservation per automatik handlar om att vilja avslå en proposition kände jag mig nödgad att vara övertydlig gällande detta.
Det som, fru talman, framkommit i flera remissvar från Saco, Funktionsrätt Sverige och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa är att övervägande skäl borde tillämpas för att få undantas från att prövas mot hela arbetsmarknaden även när den försäkrade bedöms kunna återgå på deltid hos arbetsgivaren senast dag 365. Det skulle ske på en lägre nivå än när man arbetade när man insjuknade. Vi instämmer i dessa remissvar.
För en person som drabbats av utmattning, till exempel av utbrändhet, kan det vara oerhört viktigt att få återgå till arbetet i små steg. Givetvis måste detta kunna göras hos den egna arbetsgivaren trots ett års sjukskrivning. Att en person mitt inne i en rehabiliteringsprocess för utbrändhet riskerar att utförsäkras bara för att det på Försäkringskassan bedöms att personen inte kan återgå i samma nivå som tidigare efter ett år anser vi tar bort udden, syftet och nyttan med de lättnader som nu ska göras.
Det här kan också handla om en person med långtidscovid där återhämtningen kan ta lång tid. Om en sjuksköterska efter ett år kan återgå till deltid och sedan långsamt trappa upp till samma nivå som tidigare är det fullt tillräckligt för oss för att man ska slippa bli utförsäkrad. Vi anser inte att regeringens åtgärd uppfyller det som den egentligen borde när brasklappen att det måste vara samma nivå som tidigare fortfarande finns kvar.
Jag anser att det är beklagligt att det bara är vi i Sverigedemokraterna som vill ge människor möjligheten att efter ett års sjukskrivning försiktigt och stegvis återgå till arbete på deltid hos sin tidigare arbetsgivare. Givetvis ska dessa lättnader inte ta bort tidiga insatser för rehabilitering.
Det finns även skäl att se över de regler som gäller efter dag 365. Vi har flera förslag om det och kommer att återkomma till dem i ett annat betänkande i socialförsäkringsutskottet.
Fru talman! Sist men inte minst behandlas i detta betänkande ett förslag i fråga om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsförsäkring och deras möjlighet att ta enskilda begränsade uppdrag trots att de uppbär ersättning. Under pandemins framfart har de allra minsta företagen drabbats allra hårdast. Regeringens senfärdighet har försatt många enskilda näringsidkare i en helt ohållbar situation, då utbetalningar dröjt och företag väntat i månader på den hjälp de blivit lovade. Att enskilda näringsidkare ska kunna nyttja arbetslöshetsförsäkringen och ta begränsade uppdrag ser vi därför som ett bra förslag för att rädda de småföretagare som i grunden är livskraftiga, så i denna del stöder vi givetvis utskottets förslag.