Fru talman! Låt mig först konstatera att vi i de
jämförelser som görs med andra länder kan se att den
svenska arbetsmarknadspolitiken fungerar mycket
väl. Det visar sig inte minst när andra gör bedöm-
ningen. Vi har i dag en öppen arbetslöshet på 3,8 %.
Det är den lägsta aprilsiffran på tio år. Jag skulle
kunna vara lika oförsiktig och kanske lite oförskämd
och fråga hur det var under den borgerliga tiden. Hur
var det när Moderaterna regerade - när vi förlorade
nästan 300 000 jobb och hade en öppen arbetslöshet
på nästan 10 %?
Vi har halverat den öppna arbetslösheten under
dessa år. Vi har varit med om att skapa 300 000 nya
jobb. Skryt tror jag somliga bör akta sig för. Jag hål-
ler mig i alla fall till fakta.
Sedan vill jag ta upp frågan om Tyskland. Mode-
raterna framhåller de problem som finns i Tyskland
och med det tyska AMS. Moderaterna påstår att situ-
ationen i Sverige är än mer illavarslande. Tyskland
har drygt fyra miljoner arbetslösa. Många har varit
arbetslösa under mycket lång tid.
Det stämmer att man gör vissa förändringar i
Tyskland. Man tillåter t.ex. privata förmedlingar
fr.o.m. den 1 april i år. I Sverige togs monopolet bort
för flera år sedan. Bemanningsföretagen har en mar-
ginell marknadsandel på ett par procent, men mark-
naden är faktiskt öppen.
Det finns också en annan fråga som jag tycker att
det är viktigt att diskutera när det gäller arbetsför-
medlingarna, som jag ändå har kunskap och känne-
dom om. Arbetsförmedlingarna är en trygghet för alla
de människor som blir arbetslösa. Den ger dessa
människor trygghet. De kan gå dit. De får professio-
nell hjälp, och de får stöd. De blir också del av olika
åtgärder. Det innebär att de inte blir hängande i luf-
ten.
Det sägs här att det är för stora kostnader förknip-
pade med att placera en arbetssökande i arbete, att det
sker för sällan och att det tar för lång tid. Sådana
påståenden baseras ofta på en förenklad räkneövning,
där man dividerar det antal anvisningar som lett till
arbete med förvaltningsbudgeten. Som jag sade tidi-
gare tas med detta räknesätt inte hänsyn till att för-
valtningsbudgeten även ska täcka utgifter för hante-
ring av arbetslöshetsförsäkringen, som Arbetsmark-
nadsverket ansvarar för. Då blir det väldigt konstigt.
Jag åberopar än en gång artikeln i Dagens Indu-
stri. Det är faktiskt Anna Kinberg som hänvisar till
den. I den ser man att även kostnader för de arbetslö-
sas försörjning och lönebidrag för arbetshandikappa-
de har inräknats. Det finns sådana i vårt svenska sam-
hälle. Det finns massor som behöver stöd och hjälp.
Jag vill också ta upp den platsbank man har inom
AMS. Över 400 000 människor per månad besöker
denna. Det är ett självserviceinstrument som används
i ökad omfattning. Den möjliggör en individuell ser-
vice till dem som har det största behovet. Vissa kan
sköta sig själva och andra hanterar situationen på
detta sätt.
Det besynnerliga i denna diskussion - det som gör
det så konstigt - är att Moderaterna dubbelräknar när
de talar om hur många arbetslösa vi har i Sverige. Jag
kan redovisa hur ni dubbelräknar. Det är det ena ni
gör. Det andra ni gör är att ni kritiserar AMS, ungefär
på samma sätt som ni kritiserar företagsklimatet. Det
underliga är att människor ute i världen som gör stu-
dier av detta talar om hur fantastiskt det fungerar här.
Det var IMF nu senast - för bara några veckor sedan.
Men de kanske inte har tillräcklig auktoritet i det
moderata rummet.