Fru talman! Vuxenutbildning eller utbildning i vuxen ålder är en del av livets skola, en skola som lär människan att vara just människa, som fyller tid och rum med väsentligheter, den så kallade livets skola. Vad man lär är inte alltid det viktigaste, men väl vilka slutsatser man drar.
Mahatma Gandhi sade följande: "Live as if you were to die tomorrow. Learn as if you were to live forever." Det är stora ord.
En annan benämning är det livslånga lärandet. Lena Borgström skriver i sin avhandling
Vuxnas kunskapssökande - en studie av självstyrt lärande
om ett omedvetet lärande eller ett oplanerat omedvetet lärande eller ett medvetet planerat lärande.
Enligt Unescos definition från 1972 ska det livslånga lärandet pågå under människans hela liv och leda till ett systematiskt förvärvande av, förnyelse av samt komplettering av kunskaper, färdigheter och attityder, något som nödvändiggörs av de kontinuerliga förändringarna i människans levnadsbetingelser. Vidare ska det livslånga lärandet ytterst främja varje människas självförverkligande och vara beroende av en ökande förmåga och en ökande motivation hos människorna att engagera sig i självstyrda inlärningsaktiviteter.
Unesco betonar att utbildningens betydelse är både för individen och för samhället. Man hade en förhoppning att om individen utvecklas och får utbildning leder det till ekonomisk utveckling både för individen och för samhället. Detta som motsats till human capitol-teorin att utbildning är en investering i människan för ekonomisk tillväxt.
Fru talman! I dagens betänkande om vuxenutbildning betonas betydelsen av vuxenutbildning och av det livslånga lärandet.
William Butler Yeats sade: "Education is not filling a bucket, but lighting a fire." Inom parentes kan jag säga att han fick Nobelpriset 1923.
Utgångspunkten för vuxenutbildningen och det livslånga lärandet ska, som utskottet i ett betänkande förra året uttryckt, vara de vuxnas individuella behov av utbildning och personlig utveckling samt arbetsmarknadens behov.
I Regeringskansliet pågår beredning av utredningar om en utökad betygsrätt för enskilda utbildningsanordnare, kommunal överlåtelse av myndighetsuppgifter, sfi i folkhögskolan med mera. Vidare har Frivuxutredningen överlämnat sitt betänkande
Frivux - valfrihet i vuxenutbildningen
. En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har i uppdrag att undersöka och att lämna förslag om hur en rättighet för vuxna att ta del av gymnasial vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda kan utformas.
Gymnasieutredningen överlämnade i mars 2008 sitt betänkande
Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola
. I betänkandet finns det förslag om den närmare utformningen av en gymnasieexamen med yrkesförberedande inriktning - en yrkesexamen för ungdomar och vuxna. En proposition är planerad till i vår.
Vidare ingår vuxenutbildning i det pågående arbetet med en ny skollag, och häromveckan beslutade riksdagen om införandet av en yrkeshögskola.
Fru talman! Onekligen pågår en hel del inom vuxenutbildningen beträffande omfattning och inriktning. Som jag ser det överensstämmer Socialdemokraternas inriktning väldigt väl med alliansens, varför en reservation kanske är något överflödig.
Dessutom har Socialdemokraterna reserverat sig angående punkten om eftergymnasial yrkesutbildning. Man yrkar på att en kompetenskommission inrättas.
Som jag nyss sade har riksdagen beslutat om inrättandet av en yrkeshögskola. Den kommer att administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Denna kommer i princip att ha de arbetsuppgifter som här efterfrågas men kommer dock inte att kallas för kompetenskommission.
Sedan, fru talman, vill jag göra en reflexion kring reservationerna.
Om andemeningen i oppositionens ställningstagande är densamma som majoritetens skulle det vara en styrka i fråga om betänkandet att från båda hållen komma överens om formuleringar och ordval och att gemensamt välja sådant som står sig genom tiden. Annars kan det lätt bli lite begreppsförvirring och på så sätt onödiga missförstånd. Det här betänkandet genomsyras av ett långsiktigt lärande, så vi borde leva som vi lär.
Om resurserna till vuxenutbildningen råder det dock delade meningar. År 2006 då alliansen tog över tog man bort korttidsstudiestödet, rekryteringsbidraget, 25:4-regeln och statsbidragen fördelade efter vissa behovskriterier. Det sistnämnda ersattes med generella bidrag efter folkmängd.
Detta plus slopandet av rekryteringsbidraget kan sägas vara en politisk inriktning från alliansens sida för att markera likställdhet i stället för särbehandling av prioriterade grupper. I en och samma klass kunde det tidigare finnas ett flertal med rekryteringsbidrag som alltså ej var återbetalningsskyldiga och andra som hade studiemedel och som var återbetalningsskyldiga.
Det ska också nämnas att Riksrevisionen hade synpunkter på att den dåvarande regeringen inte gav Skolverket i uppgift att följa upp i vilken omfattning bidraget var rekryterande. Jag vill erinra om att bidraget kostade staten 1 ½ miljard kronor, en inte oansenlig summa pengar.
Jag är övertygad om att vi kommer att få se ekonomiskt generösa förslag om utbildning när den studiesociala utredningen nästa vecka kommer med sitt betänkande. Det blir redan på måndagen.
För att stimulera till studier har regeringen satsat på fler platser inom eftergymnasial yrkesutbildning och kommunal gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning. För att stimulera fler arbetslösa över 25 år till att söka till en yrkesinriktad utbildning inom kommunal gymnasial vuxenutbildning ges arbetslösa dessutom möjlighet till studiemedel med en högre bidragsnivå - tillfälligt under åren 2009 och 2010. Utökningen bör omfatta all yrkesinriktad utbildning inom den kommunala gymnasiala vuxenutbildningen.
Miljöpartiet har intressanta synpunkter om att utbildningen inom energisnålbyggande och energieffektivisering ska utökas - detta för att möta målet om en minskad energianvändning inom bostadssektorn. Är du med Mats Pertoft? Med all sannolikhet blir det en utmaning för Myndigheten för yrkeshögskolan att göra något åt det, men jag tror att de kommer att lyckas med det.
Slutligen, fru talman, ska jag säga några ord om sfi, svenska för invandrare.
I februari 2008 presenterade regeringen ett stort reformprogram med ett antal åtgärder för att förbättra sfi-undervisningen, det så kallade Sfi-lyftet. En stor del av åtgärderna har genomförts, eller också är man på väg att genomföra dem enligt följande.
Statskontoret har på regeringens uppdrag gjort en utvärdering av sfi. Uppdraget redovisades för regeringen i februari i år, och detta bereds nu inom Utbildningsdepartementet - bland annat inför budgetpropositionen 2010. Detta tycker säkert Miljöpartiet om eftersom de har motionerat om samma sak.
Vidare har Statens skolverk redovisat sitt uppdrag: att ta fram tydliga mål för sfi. Motivet för uppdraget var dels att kursmålen för sfi skulle bli mer distinkta, dels att få till stånd en nationell likvärdighet.
Vidare har Skolverket fått i uppdrag att utarbeta nationella slutprov för samtliga studievägar. Syftet är bland annat att öka likvärdigheten och jämförbarheten beträffande olika anordnare i landet. Detta uppdrag ska slutredovisas i mars 2010.
Ytterligare en åtgärd som regeringen föreslår är att en prestationsbaserad sfi-bonus införs och ges till elever som inom en viss tid klarar sina studier med godkänt resultat. Förslaget har nyligen varit föremål för remissbehandling, och beredning av en kommande proposition pågår.
På förekommen anledning, fru talman, vill jag bara tillägga att bonus är en belöning, en gratifikation för en god insats.
Även sfi-lärarnas kompetens omfattas av reformprogrammet. Inom ramen för det pågående Lärarlyftet görs en satsning med öronmärkta medel för att höja sfi-lärarnas kompetens. Denna satsning fortgår. Sammanlagt har 61 miljoner kronor för perioden fram till år 2010 öronmärkts för sfi-lärarnas kompetensutveckling. Därtill förstärks den nationella inspektionen av sfi i och med att den nya nationella skolinspektionen inrättas.
Utöver reformprogrammet omfattas sfi av Frivuxutredningens förslag.
Vad gäller frågan om sfi för personer med funktionsnedsättning konstateras det att denna kategori personer självfallet omfattas av lagstiftningen om sfi. Lagstiftningen gör inte skillnad mellan personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning - en självklarhet, tycker jag.
Fru talman! Med detta omfattande reformprogram beträffande svenska för invandrare tycker jag att man lugnt kan säga att alliansen kommer att öka invandrares möjligheter att tillägna sig det svenska språket och på så sätt snabbare komma in i den samhälleliga gemenskapen.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet UbU10.
(Applåder)