Fru talman! Vi har ägnat hela denna dag och
kommer att ägna en liten stund till åt att diskutera
olika aspekter på den kommunala ekonomin och den
kommunala verksamheten. Jag tycker att de tre långa
debatter som vi haft i dag, först om bostadsföretagen,
sedan om skatteutjämningssystemen och den debatt
som vi har just nu, visar på sambandet mellan de
olika delarna av den kommunala verksamheten, men
också att hanteringen av de kommunala bolagen löper
som en röd tråd. Jag skulle vilja särskilt påpeka att
man i skrivelsen nämner att det fortfarande 1997
fanns över 1 500 majoritetsägda kommunala bolag
och att kommunerna har ett borgensåtagande mot sina
bolag, 220 miljarder kronor utöver de olika typer av
underskott som man går in och täcker och de andra
nackdelar som det finns vad gäller illojal konkurrens,
bristande insyn. Jag tycker att för varje gång vi dis-
kuterar en fråga som har med den kommunala sektorn
att göra så kommer man in på de kommunala bola-
gen. För mig är det fullkomligt obegripligt hur soci-
aldemokraterna så styvnackat kan hålla fast vid att
kommunala bolag skall man bedriva verksamhet i.
När det gäller bostadsföretagen vill man göra allt för
att hindra kommunerna från att avveckla de bolagen
eller se till att de ägs i annan form. Däremot när det
gäller sjukvård får vi höra att det är precis raka mot-
satsen. Då vill man gå in och styra så att kommuner-
na, om de vill det, inte skall bedriva sin sjukvård i
kommunala bolag. Förutom att vi tycker att bolags-
formen som sådan är mycket olämplig för kommunal
drift - man konkurrerar i många fall på ett dåligt sätt
med andra företag, att man inte använder skattebeta-
larnas pengar på det bästa sättet - blir man också
väldigt förvånad över synen på det kommunala själv-
styret och närhetsprincipen.
Vi har i reservation nr 1 föreslagit att man skall
vara tydligare på att redovisa den totala kommunala
sektorns storlek och göra det utöver den standardre-
dovisning som är hämtad ur nationalräkenskaperna på
ett sådant sätt att det verkligen fullt ut blir tydligt.
Den andra reservationen gäller de kommunala
skattetvisterna, där Lennart Hedquist tidigare här har
refererat på ett bra sätt vad det är vi anser att man
behöver komma fram med. Det är egentligen helt
orimligt att kommunerna först på ett enligt mitt sätt
att se det helt felaktigt sätt bedriver kommunal verk-
samhet i bolagsform och sedan, för att komma undan
de effekter som bolagsformen medför, nämligen
beskattning, skall komma runt det en gång till i stället
för att återgå till att bedriva det på normalt kommu-
nalt sätt.
Fru talman! Det finns en mängd andra saker som
vi tycker är intressanta som redovisas i den här skri-
velsen och som väl passar att diskuteras, men timmen
är sen. Jag vill bara notera att den utlovade vårdga-
rantin inte hålls och att den har försämrats från perio-
den strax före valet till perioden strax efter valet. Jag
noterar att det inom äldreomsorgen är färre som får
hjälp nu än vad det var för fem år sedan. Det är alltså
färre som får hjälp nu än under den borgerliga tiden.
Men hjälpbehoven har knappast minskat. Jag noterar
att Handikappombudsmannen anser att det finns
mycket stora brister när det gäller handikappstödet
och att stödet enligt LSS har blivit svårare att få. Det
står att funktionshindrade personers möjlighet att få
individuellt anpassat stöd i en lämplig boendeform
och kvaliteten på det individuella stödet till bostaden
har utvecklats negativt.
Det finns en rad sådana här försämringar som har
hänt under åren och som jag tycker är ett ganska bra
bevis på vad som händer när man inte använder skat-
tebetalarnas pengar på det effektivaste och bästa
sättet, när man inte ser till att fokusera det som är
kommunernas huvuduppgifter utan tittar bredvid
målet och ägnar sig åt annat. Det här tycker jag är
mycket allvarligt. Därför tycker jag att det skulle ha
varit bra om man i den här skrivelsen hade varit be-
redd att redovisa ytterligare ett antal saker som vi har
motionerat om tidigare år men inte fått något gehör
för, t.ex. hur långa köer det är till olika typer av äld-
reboende, hur långa köer det är till barnomsorgen. I
skrivelsen står det bara att man i princip upprätthåller
barnomsorgsgarantin. Men för de familjer som får stå
i dagiskö kanske både ett halvår och ett år är det be-
skedet att man i princip inte har några köer inte någon
direkt tröst.
Jag noterar också i skrivelsen att det var färre so-
cialbidragshushåll på den borgerliga tiden. Det här är
inte bara någonting som kostar pengar utan en mycket
oroande utveckling för enskilda individer, eftersom
socialbidragsberoendet innebär att man är utestängd
från väldigt mycket i samhället och att man fastnar i
fattigdomsfällor.
Skolans utveckling är verkligen inte någonting
som man heller blir speciellt glad av att se. Det är en
förfärande hög andel som inte blir godkända på det
individuella programmet. Det är en mycket hög andel
som går på det individuella programmet i gymnasiet.
Det här är sådant som mycket tydligt visar på behovet
av att gå vidare med gymnasiereformen och avveckla
en hel del av de regler som tidigare införts.
Fru talman! Det finns väldigt mycket som man
hade velat säga där skrivelsens redovisning, tycker
jag, ger väldigt starka belägg för många av de förslag
till förändringar som vi liberaler driver. Jag står gi-
vetvis bakom alla reservationer i betänkandet, men
jag avstår från att yrka bifall till någon.