Fru talman! Det ärende som vi nu övergår till att
behandla avser regeringens skrivelse om utvecklingen
inom den kommunala sektorn. Den är en redovisning
till riksdagen över tendenser inom olika områden.
Tyvärr har det blivit så på senare år att den här skri-
velsen har tenderat att bli lite grann en skönskrivning
i många hänseenden. Man väljer att plocka ut det som
man tycker är positivt, men man döljer negativa ut-
vecklingslinjer, som borde diskuteras mer.
Vi har från moderat håll av den anledningen väckt
en motion där vi har pekat på problemen inom skolan,
inom sjukvården, inom äldreomsorgen och vad som
borde göras på nationell nivå åt dessa problem, men
också som ett observandum, framför allt till de kom-
munpolitiker som har ansvaret. Det är i regel även där
socialdemokratiska sådana.
Det finns i betänkandet redovisningar av vad de
olika fackutskotten har framfört i dessa hänseenden
och avvikande meningar, i regel från de borgerliga
partierna. Jag skall inte uppehålla kammaren med att
närmare gå in på de frågorna, utan hänvisar till betän-
kandet.
Sedan har vi i motionen tagit upp problemen med
att man inte redovisar den kommunala sektorns om-
fattning på ett korrekt sätt i och med att man från
regeringens sida undantar den verksamhet som be-
drivs i de kommunala företagen från redovisningen
av kommunsektorn. Eftersom det är så pass omfat-
tande verksamhet i de kommunala företagen blir en
sådan redovisning en något felaktig beskrivning av
omfattningen av den kommunala sektorn.
I en reservation har vi från Moderaterna, kd och
Folkpartiet pekat på att regeringen bör återkomma
och överväga de närmare formerna för en korrektare
redovisning här.
Men, fru talman, jag skall använda min återståen-
de tid till att något beröra reservation 2, som rör den
avancerade skatteplanering som bedrivs i många
kommuner genom olika kommunala bolag och kon-
cernbildningar. Man kan tycka att det är märkligt att
det uppstår situationer där skattemyndigheterna ligger
i tvist med ett stort antal kommuner angående deras
skattesituation genom de kommunala bolagen.
Skälet till att det är konstigt är att kommunal
verksamhet i grunden ju är skattebefriad. De här
skattetvisterna uppstår just genom att så mycken
kommunal verksamhet bedrivs i bolagsform. När
sedan kommunerna försöker undgå beskattningen gör
man inte detta genom att återgå till förvaltningsfor-
men, där man ju är skattebefriad. I stället har man
ägnat sig åt att bilda kommunala koncerner. Man har
gjort diverse transaktioner med reverser, aktieägartill-
skott, koncernbidrag osv. Den vägen försöker man då
åstadkomma en fördelaktig skattesits.
Det är naturligt att man från skattemyndigheterna
har reagerat mot detta. Från bl.a. min egen hemkom-
mun, Uppsala, kan jag redovisa att det föreligger ett
stort antal skattetvister. Men jag vet att sådant före-
kommer på många håll i landet.
Denna fråga aktualiserades ju bl.a. i en interpella-
tionsdebatt den 6 december 1996. Då tog dåvarande
skatteministern Östros upp frågorna. Han sade att
innebörden av arrangemangen om avancerad skatte-
planering i kommunerna är att bolagsbeskattningen
sätts ur spel. Östros höll med interpellanten om att
förfaringssättet i kommunerna är oacceptabelt. Han
fortsatte med att säga att han för dagen inte var be-
redd att lämna besked om vilka åtgärder som bör
vidtas för att stävja förfarandet. Svaret kräver en
närmare analys.
Det är två och ett halvt år sedan som svaret gavs.
Det har inte kommit någon analys eller några åtgärder
från regeringens sida. Problemen tas över huvud taget
inte upp av regeringen i sin redovisning till riksdagen.
Vi har från moderat håll reagerat, och vi menar att det
är ett otillfredsställande förhållande att man inte har
åtgärdat dessa problem.
Nu råkar jag mig anse att jag kan göra en djärv
gissning att det är Jörgen Andersson - som var kom-
munminister under dessa år - som kan ha varit en
person som såg till att regeringen inte gjorde den
analys som Östros ville genomföra. Det kunde finnas
personer som tyckte att kommunerna borde kunna få
fortsätta att arbeta så. Det kunde vara intressant att få
höra av Jörgen Andersson senare i debatten hur han
vill förklara regeringens passivitet, men också hans
passivitet under den tid han satt i regeringen att inte
ingripa mot kommunernas avancerade skatteplane-
ring.
Fru talman! Även om jag står bakom samtliga
moderata reservationer i betänkandet, nöjer jag mig
med att yrka bifall till reservation 2 under mom. 3.