Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.
Nu skulle jag kunna gå igenom område efter om-
råde, men det gör jag inte. Jag stannar vid rättsord-
ningen och den kommunala självstyrelsen.
Konstitutionen innehåller grundläggande regler
för bl.a. statens befogenheter och verksamhetsformer.
Det finns en hierarki, som innebär att all övrig lag-
stiftning skall utövas i enlighet med konstitutionen.
Vi har principer om den kommunala självstyrelsen,
lokaliseringsprincipen, beskattningsrätten och var den
kommunala verksamheten skall utföras. Vi har också
inom EU en central maktfördelningsprincip som
kallas för subsidiaritetsprincipen. Jag lägger gärna ut
orden vid ett senare tillfälle.
Under min korta tid i riksdagen har jag slagits av
att man i ett antal propositioner inte tycks ta hänsyn
till dessa konstitutionella principer som jag nyss
nämnde. De tycks kunna åsidosättas när det behövs.
Såväl Landstingsförbundet som Kommunförbundet
kämpar för sina självstyrelsenivåer. I Kommunför-
bundets verksamhetsplan för 1999-2003 läser vi
följande citat:
"Det är statsmakterna som sätter ramarna för den
kommunala självstyrelsen. Regeringsformen under-
stryker i sin första paragraf självstyrelsens betydelse
för den svenska demokratin. Ändå är insikten om
denna betydelse ibland ganska klen."
Sedan fortsätter skriften, som Ilmar Reepalu skri-
vit förordet till, med att beklaga hur självstyrelsen har
beskurits under de senaste åren. Det låg en bred enig-
het bakom detta.
Socialdemokraterna - det statsbärande partiet -
bör rimligtvis nu eller vid annat tillfälle principiellt
försvara sitt och regeringens agerande. Förmodligen
har det med den rättsfilosofiska grundsynen att göra.
Jag tycker mig ibland kunna skönja en tämligen
pragmatisk s.k. rättspositivistisk inställning, dvs. att
om den politiska viljan hindras av t.ex. konstitutionen
är det snarare konstitutionen som är problemet än
viljeinriktningen. Trots principerna, dvs. det som är
grundläggande och det som skall värna rättssäkerhe-
ten, vill ni gå dem emot. Det leder förklarligtvis till
en rättsosäkerhet. Det är därför vi driver krav om en
starkare rättskultur med en författningsdomstol m.m.
I våra reservationer yrkar vi bifall till kända
ståndpunkter som att långsiktiga tillväxtförutsättning-
ar kräver ett bättre företagsklimat. Vidare gäller det
lägre skatter för låg- och medelinkomsttagare, om
vårdnadsbidrag, om rättvisa inom barnomsorgen, om
en rekonstruktion av sjukvården med en kraftig suc-
cessiv ökning av antalet vårdplatser, om fler lärare i
skolan osv.
Nu prioriterar jag och ber Jörgen Andersson be-
svara några av mina tidigare bekymrade reflexioner.
Jag har också en fråga om maxtaxan. Vad är avsikter-
na med maxtaxan på daghem? Den kan tolkas som ett
ingrepp riktat mot den kommunala självstyrelsen.
Finns det någon avsikt att i framtiden göra förskola
och/eller daghem till obligatoriska delar av den
kommunala servicen? Man kan ju ana något. Det
finns tillfälle att klarlägga detta.