Herr talman! Först och främst är det här ingen ny fråga. Det är en gammal fråga, Siv Holma.
Det här är väl också lite grann av en teknikfråga, tror jag. När vi hade analoga sändningar fanns det analoga tv-sändningar på båda sidor om gränserna och i glesbygden, vilket gjorde att man behövde ha starka sändare. Finsk tv spillde in ganska mycket över Sverige. Då var inte frågan så het och aktuell som den nu har blivit när man går över till digitala sändningar, eftersom den digitala sändningen, vad jag förstår, är mer exakt och mer avgränsad på det sättet att de analoga sändningar som förut sökte sig in på svensk arena inte gör det numera. Frågan blir alltså mer aktuell när man går över till det digitala sändningssystemet.
Men jag försökte säga i min förra replik att jag tycker att det är en viktig tillgänglighetsfråga och att vi tillsammans på nordisk nivå, och vad vi nu har för olika nivåer, måste jobba vidare med frågan, så att också förvaltningsområdena får tillgång till de sändningar som man vill ha. Jag är beredd att ta med mig frågan och arbeta vidare med den.
Slutligen vill jag säga något om det här med så breda överenskommelser som möjligt och den kommande mediepolitiken. Den diskussion som förekommer mellan regeringspartierna när det gäller framtida public service är en sak. Den tycker jag är bra, och den ska vi ha. Nu har vi en utredning som tittar på tre viktiga frågor. Min förhoppning är att den ska komma fram till ett så bra resultat att även Siv Holma kan omfatta den.