Fru talman! Jag undrar lite grann vad det är Ulla Andersson och Vänsterpartiet inte riktigt hörde.
Vi smetar inte ut Socialdemokraternas och Vänsterpartiets 9,4 miljarder. Vi satsar också upp till 1 000 kronor på de sämst ställda pensionärerna, men sedan satsar vi ytterligare pengar. Vi lägger ju 14,4 miljarder på vår reform för att kunna täcka in 2,3 miljoner pensionärer i stället för 1 miljon. Det är inte att smeta ut. Det är att satsa extra. Det är att satsa mer och göra en större reform som täcker in alla i stället för en begränsad grupp.
Det är jättebra att stärka pensionerna för de sämst ställda. Det gör vi också. Vi stärker ju garantipensionen. Vi stärker konsumtionsstödet i bostadstillägget, som inom nuvarande pensionssystem går till de sämst ställda pensionärerna. Det är ju det som garantipensionen är utformad för, och den höjer vi så att man kan få upp till 1 000 kronor efter skatt. Men vi gör alltså det andra också.
Inom nuvarande pensionssystem kan man höja garantipensionen på ett enkelt sätt. I stället väljer Vänsterpartiet att utforma ett helt nytt administrativt dyrt och krångligt system som kostar pengar att införa och som innebär en negativ marginaleffekt där man kan förlora på några extra slitsamma år i arbetslivet. Varför skulle det vara ett bättre förslag än att höja de reformer som vi redan har och satsa på alla pensionärer i stället för på några få?
Den satsning som vi gör för dem som tjänar över 14 400 kronor missgynnar inte de sämst ställda. Vi satsar ju på båda grupperna. Varför vill Vänsterpartiet och Ulla Andersson missgynna en viss grupp och bara satsa på hälften så många pensionärer som i vårt förslag?