Herr talman! Jag ska debattera den här frågan för Vänsterpartiets räkning eftersom jag är en av motionärerna och initiativtagare till motionen. Den har väckts i samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund hemma i Gävleborg.
Ursprunget är framför allt de klimatförändringar som redan är här och som vi kan se i det extremväder vi har här i vårt land och runt om i världen. Även om vi gör allt vad vi kan för att stoppa våra utsläpp och minska människans påverkan på miljö och klimat kommer det att ta oerhört lång tid innan det får några effekter på klimatet.
Har vi då ett samhällssystem som bidrar till att öka tryggheten i samhället och för den enskilde när klimatförändringarna nu finns här - om en storm, en översvämning eller ett jordskred drabbar en? Svaret är tyvärr nej.
Tänk er själva att utsättas för att en damm brister, vilket hände i fjol - tror jag att det var - och huset spolas bort! Det finns ingen försäkring som täcker det. Tänk er att som bonde som har brukat jorden i flera generationer återkommande drabbas av extremväder så att skörden inte kan ge intäkter så att man kan fortleva. Eller tänk er att ladugården blåses bort! Då är allt borta, och ingen försäkring täcker.
Jag kommer från Gävle. Där hade vi en snökatastrof 1998, då vi gick på bilarnas tak. Jag gick ovanför mitt eget kök och tittade ned. Det var snöväder, det! Det kan jag lugnt lova. Man fick åka snöskoter ut med hemtjänsten för att bistå de äldre. Vi bildade frivilliga snöskottarkedjor för att skotta ut människor med funktionsnedsättningar och äldre som inte på något sätt kunde ta sig ut annars.
Kommunen var då mycket osäker på om man över huvud taget skulle kunna få den ersättning man behövde för alla de utlägg man hade. Det visade sig att vi fick tillbaka en del av pengarna från Räddningsverket. Men systemet i sig har självfallet brister, och gränsdragningen är mycket svår.
Motionen som vi har väckt och som i dag föreslås avslås bygger på ett system som man har i Norge och som jag kom i kontakt med genom ett styrelseuppdrag som jag hade i Svenska Kommunförsäkrings AB. Där ingår ett flertal kommuner i Sverige, men också en kommun i Norge - Trondheim. Det visade sig att vårt försäkringsbolag, där den kommunen ingick, fick avsätta 0,11 promille av allt som betalades in för det som kunde brandförsäkras till en naturskadepool för att just täcka skador vid naturkatastrofer.
I Norge har man byggt upp ett system i samarbete med berörda organisationer och företag för att kunna skapa en trygghet vid naturkatastrofer. Alla försäkringsbolag som vill teckna försäkringar i Norge måste ingå i Naturskadepoolen. Den får inte gå med vinst. De objekt som försäkras däri är alla sådana som kan försäkras mot brand. I fjol var avgiften 0,11 promille. Avgiften förs till Naturskadepoolen. Den får alltså inte gå med vinst, och den styrs gemensamt av alla försäkringsbolag genom en styrelse. Storleken på den avgift som kommer att tas ut i framtiden beror på hur naturkatastrofer drabbar landet. Men genom att alla är med och bidrar genom en viss promille på de objekt som försäkras mot brand blir inte avgiften så hög.
Staten har en naturkatastroffond som täcker det som inte kan försäkras mot brand. Den går genom domstolsväsendet. Det kan handla om vägar, broar eller sådant som inte går att brandförsäkra.
Vi tycker att det här är ett system som borde intressera Sverige. Självfallet finns det undantag i Norge, och det kommer att kunna finnas undantag också i Sverige. Men vi tycker att modellen är mycket väl värd att titta på.
Majoriteten i utskottet säger att vi inte ska göra det, utan man vill invänta propositionen. Man hänvisar också till Klimat- och sårbarhetsutredningen och till en reservation som vann gehör förra mandatperioden. Reservationen handlar om att man ska skapa någon form av naturkatastroffond för kommunerna. Man ska utreda om det på något vis går att inkludera enskilda.
Klimat- och sårbarhetsutredningen har kommit fram till att man inte ska inkludera enskilda eller privata försäkringslösningar, utan helt och hållet överlåta det här till marknaden att sköta.
Vi menar att om man enbart sitter still och väntar, som utskottets majoritet önskar, kommer vi att få en proposition där det här inte har beaktats - där man inte har sett över det norska systemet i Norge. Vi förväntar oss att man skulle kunna göra det fram till i höst. Det borde vara ganska enkelt. Jag har till och med regelverket med mig här för att ni ska kunna ta del av det. Det är ganska enkelt att sätta sig in i systemet eftersom det är helt offentligt.
Vi försöker i alla fall påverka. Jag vet att också Lantbrukarnas Riksförbund trycker på i frågan, och jag hoppas att också de kommer att vinna gehör från de olika länsbänkarna. Jag vet att riksdagspolitiker, framför allt från län som har drabbats kraftigt av stormar, tidigare har agerat och väckt motioner som enskilda. Jag kommer från ett län som drabbades av snöstorm, inte helt nyligen men för tio år sedan. Men jag menar att oavsett om man kommer från ett län där sådant här har skett eller inte måste det ligga i samhällets intresse att ordna ett system där vi kan skapa så mycket trygghet som möjligt.
I det underlag vi har fått från utskottet kan vi läsa att det kanske inte är riktigt bra att skapa ett försäkringsskydd, för då arbetar man inte förebyggande. Det är en lite konstig inställning, måste jag säga. Jag har en hemförsäkring, och nog tusan försöker jag ändå sköta om mitt hus så att inte taket ska rasa in. Jag har en trafikförsäkring, och inte åker jag omkring och krockar för att jag ska få ut på den. Jag tycker inte att argumenten håller fullt ut. Visst finns det en del att fundera över, men jag tycker att det är lite väl klent med underlag i det pm som försvarsutskottet har.
Jag yrkar bifall till vår reservation. Tyvärr tror jag inte att vi kommer att vinna gehör för detta här i kammaren i dag, men det kanske ändå på något vis kan öppna och bidra till att vi kan få en majoritet för att finna en lösning på det samhällsproblem som redan är här och som vi redan borde ha funnit en lösning på.