Fru talman! Miljöpartiet står förstås bakom alla de reservationer som vi har, men jag yrkar bifall bara till reservationerna 2 och 10.
Jag tänkte börja med reservation 10. Den har Peter Pedersen redan sagt något om, men jag tänkte påtala att den är extra aktuell i dag när det blivit offentligt vad Naturvårdsverket har för beräkningar när det gäller klimatpåverkan från svensk mark fram till 2010 och 2020. Man räknar enligt gängse Kyotonormer med att det blir ytterligare 15 procents påspädning av klimatpåverkan till 2010, i första hand beroende på att vägtrafiken ökar, den tunga trafiken mer än den lätta. För 2020 ser det också dystert ut, plus 26 procent. Det fungerar inte om vi i EU ska ställa krav på 20 eller 30 procents minskning. Vi måste göra vår hemläxa också, annars är vi inte trovärdiga internationellt. Det är i det sammanhanget man måste fundera på: Hur kommer godstransporterna fram på ett effektivt sätt utan att påverka klimatet negativt?
Sverige är ovanligt gynnat. Vi har en lång kust, vi har 50 hamnar, vi har ett jämfört med många andra länder välfungerande järnvägsnät, vi har en järnvägsoperatör Green Cargo som har många vitsord om sig. Man skulle rationellt kunna transportera de råvaror som behövs för färdiga varor i Sverige genom att kombinera transporterna mer effektivt än vad vi gör i dag. Då krävs det att man inför kilometerskatt, som Sika och ITPS har lagt fram förslag om i dag. Men det krävs också en EU-harmonisering av maxvikt och maxlängd. Det finns ingen anledning att Sverige ska fortsätta att ha särregler på det här området, frånsett ett enda fall, och det handlar om transporter av skogsråvaran fram till förädling. I övrigt borde man se till att vidta de åtgärder som behövs för att järnvägen och sjöfarten ska kunna användas och komma mer till sin rätt.
Jag kan inte alls förstå hur utskottsmajoriteten - någon från alliansen får gärna förklara för mig - kan säga såsom det står i betänkandet på s. 50: "Enligt utskottets mening är denna möjlighet att framföra tunga fordon mycket betydelsefull för Sverige och för miljön." Hur kan det vara betydelsefullt att man har gett lastbilen konkurrensfördelar på järnvägens och sjöfartens bekostnad? Det förstår jag alls inte.
Nu över till den andra reservation som jag yrkade bifall till och som handlar om ekonomisk brottslighet inom taxinäringen. I den valrörelse som föregick valet i fjol sade alliansen att man skulle ta kamp mot fusket och att det var en väldigt viktig del i alliansens politik. Jag tycker inte att jag har hört så mycket om det. Framför allt kom kampen om fusket av sig de första veckorna direkt efter valet när regeringen blev tillsatt.
Jag tror att det är en poäng att man återigen reser kravet på kamp mot fusket. Det är en fråga som är viktig för de många gånger småföretag som verkar inom taxibranschen. Många gånger tävlar vi partier med varandra om vem som kan ha förslag om mest gynnsamma villkor för småföretag. Det kanske inte är så konstigt. Det är ett sätt att slå vakt om ett mer sårbart samhälle. En sak som vi borde kunna vara överens om är att det inte ska löna sig att vara ohederlig. Den taxiägare som i dag betalar arbetsgivaravgifter och skatt och sköter sig enligt de bestämmelser och normer som finns har att finna sig i att konkurrera med många som inte alls sköter sig på det området. Det finns mycket knivskarp konkurrens där man slåss om priser och körningar, och då blir det svårt för den hederliga att överleva. Det borde det vara det minsta vi kommer överens om, att ställa oss bakom detta.
Här behöver man inte invänta någon utredning. Jag tror att frågan om ekonomisk brottslighet inom taxinäringen har utretts fyra gånger. Senast var det en utredning, SOU 2004:102, som utfördes av trafikutskottets förre kanslichef. I den föreslår man att det ska finnas obligatoriska tömnings- eller redovisningscentraler. Bland remissinstanserna är det ett öronbedövande instämmande i att så borde det vara. Det borde minska fusket inom taxi. Det var någonting som vi gjorde ett tillkännagivande om så sent som 2006. Då kunde vi vara överens på båda sidor om att stoppande av denna form av ekonomisk brottslighet är viktigt för att yrkestrafiken ska fungera bättre. Jag tror inte att någon av er kan ha träffat representanter för Taxiförbundet eller de anställdas organisation utan att ha hört dem säga: Hjälp oss att få bukt med dem som inte sköter sig inom vår näring. Fusket är till förfång för de anställda också därför att redovisas inte skatter och arbetsgivaravgifter är det ibland inte avtalsenliga löner, och det är mycket som är negativt såväl för kunderna som för de anställda.
Någon får gärna gå upp och förklara varför det inte finns med någonting i propositionsförteckningen om att stoppa den ekonomiska brottsligheten inom taxinäringen. Finns det en hemlig agenda också där, så att någon proposition är förberedd som vi inte har sett i propositionsförteckningen? Frågan är som sagt remissbehandlad sedan länge. Det finns till och med en lagrådsremiss. Var finns ambitionen att göra en proposition för att stoppa fusket inom taxinäringen? Det handlar om uteblivna skatteintäkter på kanske 4 miljarder per år. Det borde väl inte vara helt fel, om man har ansvar för Sveriges ekonomi, att få in de pengarna.