Herr talman! Jag vill passa på tillfället att också göra ett klarläggande när det gäller Miljöpartiets syn på att låna till infrastrukturinvesteringar. Vi har inget emot att låna till infrastrukturinvesteringar om de ger större nytta tillbaka till samhället än de kostar. Såvitt jag vet var under förra mandatperioden alla de tre samarbetande partierna, s, v och mp, överens om att lånefinansiera Citybanan, Norge-Väner-länken och godssatsningar vid Mjölby-Hallsberg. Jag skulle vilja påstå att jag personligen var ganska proaktiv i att detta kom till stånd.
Då är frågan: När vet man att investeringarna ger mer tillbaka till samhället än de kostar? Tittar man till exempel på tunnelbanesystemet kan man notera att om man skulle granska det med de kalkylmetoder man har i dag skulle det inte ha varit ett lönsamt projekt. Det är nog en väldig tur att det kom till stånd i alla fall. Det är därför Citybanan är så väsentlig i det här sammanhanget.
I förre Världsbanksekonomen Sterns ögon kommer det, som han säger i rapporten, att kosta samhället motsvarande två världskrig om man inte i dag gör investeringar som förhindrar klimatpåverkan. Det har nog ännu inte nått värderingen av vägar och järnvägsprojekt som finns i Sverige för där har man fortfarande 1:50 kronor per kilo koldioxid som ingående värde i kalkylen.
Jag undrar hur Christer Winbäck ser på det här. Hur ska man veta vilka investeringar som ger mer tillbaka till samhället? Vi har redan en infrastrukturskuld på 60 miljarder år 2010, hur kan Christer Winbäck garantera att de investeringar han företräder inte kommer att kosta mer än de ger samhället tillbaka?