Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på fråga 1995/96:31 om föräldraut- bildning

Statsrådet ANNA HEDBORG (s), 1995-12-11 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Kerstin Warnerbring och jag är allde-

les överens om hur viktigt det är med förebyggande

insatser och hur svårt detta är - särskilt när det blir

trångt i ekonomi och verksamhet, och så är det ju nu

på många håll. Så mycket viktigare är det då att man

också står fast vid det förebyggande arbetet - inte

minst, förstås, när det gäller barnen, som ändå repre-

senterar det allra självklaraste området där det före-

byggande arbetet är rätta modellen och metoden,

vilket egentligen alla inser.

Det är också alldeles riktigt att många föräldrar är

ensamma och utsatta liksom att det kan finns särskilda

grupper med alldeles speciella behov. Visst är det

önskvärt med allmänna föräldrautbildningar. Dessa

utvecklas trots allt också i anslutning till mödra-

vårdscentraler och barnavårdscentraler.

Det går litet i vågor här när det gäller var de kraft-

fulla insatserna görs. Nu tycks det finnas en koncent-

ration till mödravårdscentraler där det görs en hel del

ganska intressanta insatser och där man också i rätt så

hög grad lyckas fånga in nyblivna pappor. En intres-

sant, och kanske i och för sig litet sorglig, siffra här är

att papporna försvinner redan på barnavårdscentralen.

Men på många mödravårdscentraler hittar man fak-

tiskt också pappor.

Det finns olika former av verksamhet som känns

mycket inspirerande och angelägen och där man med

hjälp av samhällets resurser borde kunna sprida ex-

emplen för att inspirera andra att arbeta på samma

sätt.

I Värmland och på Gotland t.ex. satsar man på

samlevnadsfrågor i anslutning till utbildning av bli-

vande föräldrar. Situationen i familjen påverkas ju

starkt av att det kommer ett barn. Inte minst för att dra

in pappan i en familj är det viktigt att de här frågorna

diskuteras på ett tidigt stadium.

Försäkringskassan i Jämtland arbetar aktivt för att

få papporna att utnyttja sin rätt att ta ut sin föräldra-

försäkring för att bli riktiga pappor. Det finns också

andra exempel. Med Socialdepartementets pengar har

några kommuner en riktad pappautbildning för att

alltså söka upp just pappor.

Det här är exempel på något som är ganska nytt

och ganska viktigt och som borde kunna utvecklas till

något mycket bredare. Det tål att tänka på exakt hur

den inspirationen skall kunna spridas till att gälla allt

fler. Den tiden är kanske ändå förbi då huvudinsatsen

här handlar om att lagstifta om en bestämd form, utan

det här är väl ett alldeles självklart område där tusen

blommor behöver blomma. Det är viktigt att ta tag i

de lokala behoven och den lokala miljö som männi-

skor lever i och att försöka utveckla former för ut-

bildning som inte bara finns där utan som också lock-

ar just vissa människor på en plats att delta i sådan här

utbildning.

Därför kan jag i dag inte alldeles konkret säga vad

ett sådant här uppdrag skall innebära. Men jag kan

säga att jag tror att det är väldigt viktigt att hitta sätt

att stödja väldigt många olika former av utbildning.

Jag tycker också att det är viktigt att det finns

stödjande verksamhet för föräldrar till barn i många

olika åldrar och situationer. Jag tror också att det

kommer att visa sig viktigt ju äldre barnen blir att

föräldrar till barn med särskilda behov får möjligheter

att träffa varandra. Det är också ett sätt att stärka en

mycket viktig gemenskap och skapa ett stöd för för-

äldrar som är utsatta på ett särskilt sätt, t.ex. har barn

med särskilda handikapp eller särskilda former av

problem.

Detta är en helt annan form av nätverksbyggeri

där det kanske mindre handlar om att samhällets or-

gan och personal skall vara motorn i verksamheten.

Det är också viktigt att ge exempel på hur man kan

arbeta med och stödja denna typ av nätverksbyggeri

för att ge den spridning.

Jag tror som sagt vi kan vara överens om att det är

viktigt att arbeta med olika modeller och medel och

försöka se till att det sprids kunskap om sådan här

verksamhet av gott slag så att det inspirerar till mer

aktivitet på området.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Statsrådet ANNA HEDBORG (s): Svar på fråga 1995/96:31 om föräldraut- bildning (1995-12-11) — PRESS0