Herr talman! Inledningsvis kan jag i huvudsak ställa mig bakom vad Roland Bäckman har anfört här vad gäller situationen i Östersjön. Jag yrkar också bifall till den gemensamma s-v-mp-reservationen nr 1.
I mitt inlägg tänkte jag begränsa mig till en argumentation runt vår reservation nr 2 om förnybara drivmedel som jag också yrkar bifall till. Den reservationen är grundad på en motion från Vänsterpartiet om trafik och miljö som i huvudsak behandlas i trafikutskottet, men några av yrkandena för den motionen tas alltså med i detta betänkande om vatten- och luftvård.
Vi har i dessa yrkanden tagit upp behovet av omställning till förnybara drivmedel och att även sociala aspekter behöver beaktas när det gäller olika bränslens hållbarhet. På sikt måste alla transporter på våra vägar utföras av fordon som är ekologiskt hållbara, och därför måste användningen av bensin- och dieseldrivna bilar successivt fasas ut. Omställningen till förnybara drivmedel måste drivas kraftfullt och systematiskt. Vi föreslår i de här yrkandena en rad åtgärder för att främja en sådan omställning.
För det första behövs, tycker vi, samma spelregler för olika drivmedel. Det kan inte vara rimligt att det ställs högre krav på biobränslen än på fossila bränslen. Allt fordonsbränsle bör därför certifieras utifrån kriterier om att det som produceras också ska vara socialt och ekologiskt hållbart. Staten bör därför verka för att alla former av fordonsbränslen certifieras utifrån kriterier om en hållbar produktion.
För det andra behövs en mer rättvisande bild av hur olika bränslen påverkar sociala och ekologiska förhållanden. Detta innebär att det krävs en samlad redovisning utifrån ett livscykelperspektiv där man ser till bränslets totala påverkan från produktion via distribution och slutligen till konsumtion.
För det tredje behöver inblandningen av biodrivmedel i vanlig bensin och diesel öka. En ökad inblandning av RME i diesel är särskilt viktigt med tanke på att diesel används av den tunga trafiken.
För det fjärde anser vi att det behövs ett system med biodrivmedelscertifikat. Den som producerar eller importerar ett förnybart bränsle får enligt vårt förslag ett certifikat för varje megawattimme som bränslet motsvarar. Alla som säljer bränsle åläggs att köpa ett visst antal certifikat. Om man inte köpt tillräckligt många certifikat drabbas man av en sanktionsavgift.
I betänkandet hänvisas i svaret till den proposition om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen med mera som just nu ligger på riksdagens bord. Motionstiden för den här propositionen går faktiskt ut i dag.
Det hade kanske varit naturligt att våra yrkanden som jag här har redogjort för kortfattat hade behandlats i samband med denna proposition. Men vi får anledning att återkomma till den debatten om någon månad i utskottet och i kammaren. Dock kan jag redan nu konstatera att propositionen från regeringen inte innehåller beaktanden av bland annat de sociala förhållanden som vi tagit upp i vår reservation.
Så, herr talman, utskottet kommer snart att återkomma till de här frågorna i ett annat betänkande, och då kommer vi från Vänsterpartiet att så att säga utveckla vår talan i den här frågan.
I en kort sammanfattning kan man säga att en given utgångspunkt i samband med produktion av biobränslen bör vara att produktionen av biodrivmedel måste leda till minst en 50-procentig reducering av koldioxidutsläppen, att den biologiska mångfalden inte ska hotas, att framställningen inte sker på bekostnad av livsmedelsproduktion i regioner där det råder brist på mat, att det betalas ut skäliga löner till dem som arbetar, att arbetsförhållandena är säkra och rimliga samt att produktionen inte tränger ut lokalbefolkningen.
Som sagt återkommer vi till detta i kommande betänkande om de förnybara bränslena. För dagen nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation nr 2.